När kan jag gå i pension? Riktåldern, årskullarna och uttagsstrategin
65 är avskaffat. Riktålder 67, tidigaste uttag 64, tjänstepension från 55 – tre klockor, årskullstabellen och matematiken i tidigt mot sent uttag.
Förmåner & Försäkringar
»När kan jag egentligen gå i pension?» hade länge ett enkelt svar – 65. Det svaret är avskaffat. Sedan den 1 januari 2026 styrs systemet av en riktålder som följer medellivslängden, olika åldersgränser gäller för olika delar av pensionen, och ditt födelseår avgör vilka siffror som är dina. Här är hela kartan: åldrarna, årskullarna, ekonomin i tidigt kontra sent uttag – och strategierna där de tre pensionsdelarna spelar olika roller.
Riktåldern: systemets nya klocka
Riktåldern är riktmärket som resten av åldersgränserna hängs upp på. Den fastställs sex år i förväg utifrån medellivslängden och gäller per årskull. För födda 1960–1964 är riktåldern 67 år, och den gäller åren 2026–2031. Ur den följer huvudreglerna:
- Tidigaste uttag av inkomst- och premiepension: tre år före riktåldern – alltså 64 år för dessa årskullar (övergångsregler ger vissa kullar fyra år).
- Garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg: tidigast från riktåldern – 67 år.
- Sjukpenning, sjukersättning och a-kassa: betalas som huvudregel fram till riktåldersgränserna – skyddsnätet och pensionen ska haka i varandra.
- Rätten att jobba kvar (LAS-åldern): du har rätt att behålla din anställning till 69 års ålder – arbetsgivaren kan inte tvinga ut dig tidigare på grund av ålder.
| Födelseår | Riktålder | Tidigaste uttag allmän pension |
|---|---|---|
| 1958–1959 | 66 år | 63 år |
| 1960–1964 | 67 år | 64 år |
| 1967–1980 | 68 år (prognos fastställs löpande) | 65 år |
| 1981–1996 | 69 år (prognos) | 66 år |
| 1997–2014 | 70 år (prognos) | 67 år |
Riktåldrar för yngre årskullar är prognoser och fastställs formellt sex år i förväg – planera med marginal.
Tre pensioner, tre olika klockor
Det vanligaste planeringsfelet är att räkna med en pensionsålder. I verkligheten har du tre kassaflöden med olika startknappar:
- Allmän pension: tidigast riktålder minus tre år, livsvarig, och varje månads tidigare uttag sänker beloppet permanent – mekaniken finns i artikeln om allmänna pensionen.
- Tjänstepension: kan enligt de flesta avtal tas ut redan från 55 år, livsvarigt eller på kortare tid (5–20 år). Det är den flexibla biten – och för många nyckeln till att sluta före 64. Grunderna i vår guide om tjänstepension.
- Eget sparande (ISK m.m.): ingen åldersgräns alls – bryggkapitalet som köper frihet mellan jobbslut och pensionsstart.
Tidigt eller sent uttag: matematiken
Allmän pension och (i regel) livsvarig tjänstepension räknas om efter uttagsåldern: samma kapital, fler eller färre år att fördela på. Tumreglerna:
- Varje år tidigare uttag av allmän pension sänker månadsbeloppet i storleksordningen 5–8 procent – permanent, och skillnaden mellan uttag vid 64 och 67 kan bli flera tusenlappar i månaden livet ut.
- Varje år senare höjer på motsvarande sätt – plus att fortsatt arbete bygger nya rätter och att skatten på arbete efter 66 är förmånlig.
- Tjänstepension på kort tid (t.ex. 5 år) ger höga belopp nu och noll sedan. Frestande som brygga – men räkna på hela livslinjen innan du tömmer den flexibla delen först.
- Skatten styr tajmingen: det förhöjda grundavdraget gör pensionsinkomster mildare beskattade från de åldersgränser som gäller din årskull – stora uttag före den gränsen kan kosta onödig skatt. Kombinerar du uttag och lön: håll koll på brytpunkten för statlig skatt, och räkna nettot i lönekalkylatorn.
Jobbonär: mellanläget allt fler väljer
Hundratusentals svenskar är numera jobbonärer – tar ut hel eller halv pension och jobbar vidare, ofta på deltid. Kombinationen är fullt tillåten, pensionen minskas inte av arbetsinkomsten, nya pensionsrätter tjänas in, och skattekilen är mild. För många är det den mjuklandning som varken kalenderpension eller tvärstopp erbjuder – och ett sätt att skjuta på de dyra tidiga uttagen av den allmänna delen.
Frågan »när kan jag gå?» är fel ställd – rätt fråga är »i vilken ordning ska mina tre pensioner starta?». Jag har sett par med identiska kapital där den ena planeringen gav fem tusen mer i månaden än den andra, livet ut. Ordningen är gratis; okunskapen är det inte.
Emma Åkerlund, WorkForYou
Vanliga frågor
Vad gäller för garantipension?
Garantipensionen – grundskyddet för den med låg eller ingen inkomstpension – betalas tidigast från riktåldern, 67 år för födda 1960–1964, och kräver normalt lång bosättningstid i Sverige för fullt belopp. Den som planerar tidigt uttag av inkomstpension ska veta att garantidelen inte följer med ner i ålder.
Kan jag gå i pension vid 61?
Inte på allmän pension om din riktålder är 67 – men med tjänstepension från 55 och eget sparande kan arbetslivet ändå sluta tidigare. Det kräver att bryggkapitalet räcker ända fram till 64 och att du tål den lägre livsvariga nivån; gör prognosen på minpension.se innan du drömmer färdigt.
Vad händer om riktåldern höjs medan jag planerar?
Riktåldern fastställs sex år i förväg – för dig som är inom sex år från pension är siffrorna låsta. Yngre bör planera mot prognosen och betrakta ytterligare höjningar som sannolika: medellivslängden är trenden, inte undantaget.
Måste jag sluta jobba för att ta ut pension?
Nej – uttag och arbete är helt frikopplade. Du kan också pausa ett påbörjat uttag av allmän pension om livet ändrar sig.
Var ser jag mina egna åldrar och belopp?
Pensionsmyndigheten visar dina åldersgränser per födelseår, och minpension.se räknar prognoser för olika uttagsåldrar – testa 64, 67 och 69 och se skillnaden svart på vitt innan du bestämmer något.