När kan jag gå i pension? Riktålder, pensionsålder och bästa uttagsstrategin 2026

Frågan när kan jag gå i pension har inte längre ett enda svar i Sverige, som webbplatsens redaktion skriver workforyou.se. Från 2026 används riktåldern som central referens för den allmänna pensionen, samtidigt som olika årskullar har olika lägsta ålder för uttag av inkomstpension och premiepension.

För personer födda 1960–1965 är riktåldern fastställd till 67 år. För yngre årskullar bygger uppgifterna i flera fall på prognoser som kan justeras innan riktåldern slutligen fastställs. Pensionsmyndigheten uppdaterade sina uppgifter om pensionsåldrar den 16 september 2026.

Det avgörande är därför inte bara när pensionen får börja betalas ut, utan hur ett tidigt eller sent uttag påverkar inkomsten under resten av livet.

Vad betyder riktålder för pensionen?

Riktålder för pension är en ålder som anpassas efter utvecklingen av den förväntade livslängden i Sverige. Den är inte en obligatorisk pensionsålder. Det går alltså att arbeta längre, och för många årskullar går det även att börja ta ut inkomstpension och premiepension före riktåldern.

Pensionsmyndigheten beskriver principen så här:

”Riktåldern är en pensionsålder som anpassas efter hur länge vi i genomsnitt förväntas leva.”

Riktåldern påverkar framför allt två gränser. Den styr när grundskydd som garantipension och bostadstillägg tidigast kan bli aktuellt, och den ligger till grund för den lägsta uttagsåldern för inkomst- och premiepension. Huvudregeln är att dessa inkomstgrundade delar kan tas ut tre år före riktåldern, även om övergångsregler gäller för vissa äldre årskullar.

Den officiella och löpande uppdaterade tabellen finns hos Pensionsmyndigheten på sidan om riktålder och pensionsåldrar.

Pensionsålder efter födelseår

Skillnaden mellan årskullarna blir tydlig när riktåldern jämförs med den tidigaste pensionsåldern. För födda 1960–1965 är riktåldern beslutad. För personer födda 1966 och senare är hela eller delar av framtidsbilden fortfarande prognoser.

Födelseår	Riktålder/prognos	Tidigast inkomst- och premiepension
1958	66 år	61 år
1959	66 år	62 år
1960	67 år	62 år
1961–1962	67 år	63 år
1963–1965	67 år	64 år
1966	67 år, prognos	64 år
1967	68 år, prognos	64 år
1968–1969	68 år, prognos	64 år
1970–1981	68 år, prognos	65 år
1982–1984	69 år, prognos	65 år
1985–1997	69 år, prognos	66 år
1998–2000	70 år, prognos	66 år
2001–2014	70 år, prognos	67 år
2015–2017	71 år, prognos	67 år

Källa: Pensionsmyndigheten, uppdaterad 16 september 2026. För 1966 och senare måste prognos och redan beslutade lägsta uttagsåldrar skiljas åt; exempelvis är lägsta uttagsåldern 64 år för födda 1966 och 1967 redan beslutad.

Två personer som vill sluta arbeta vid samma ålder kan alltså möta olika pensionsregler enbart på grund av födelseåret.

Tidig pension ger lägre månadsbelopp

Att den allmänna pensionen får tas ut betyder inte automatiskt att det är ekonomiskt fördelaktigt att börja så tidigt som möjligt. När uttaget startar tidigare ska pensionskapitalet normalt fördelas över fler förväntade utbetalningsår. Dessutom upphör möjligheten att skjuta upp just den uttagna delen.

Pensionsmyndighetens korta formulering sammanfattar konsekvensen:

”Kom ihåg att ju tidigare du tar ut din pension desto lägre pension får du.”

Den som arbetar längre fortsätter dessutom att tjäna in pensionsrätter. Enligt Pensionsmyndighetens tumregel kan ett extra arbetsår efter riktåldern ge omkring 6–7 procent högre pension per år, även om utfallet beror på bland annat lön, tidigare intjänande och eventuell garantipension.

En rapport från myndigheten visar samtidigt varför ökningen uppstår. Ett senare uttag innebär bland annat kortare förväntad utbetalningstid och ytterligare intjänande. För inkomstpensionen beräknas flera av dessa mekanismer tillsammans ge omkring 5,3 procent högre pension vid ett års senare uttag, innan effekten av nya pensionsrätter räknas in.

Fyra sätt att lägga upp pensionsuttaget

En bra uttagsstrategi för pension börjar därför med kassaflödet, inte med den första möjliga pensionsdagen. Allmän pension är betydligt mer flexibel än många tjänstepensioner.

1. Skjut upp hela pensionen. Den som arbetar vidare och klarar sin ekonomi på lönen kan låta pensionskapitalet stå kvar längre.
2. Kombinera deltidsarbete och delpension. Allmän pension kan tas ut med 25, 50, 75 eller 100 procent samtidigt som arbete fortsätter.
3. Ta ut premiepension och inkomstpension olika. Premiepensionen kan hanteras separat från inkomstpensionen.
4. Pausa eller ändra uttaget. Uttaget av allmän pension kan senare höjas, sänkas eller stoppas tillfälligt.

Det sista alternativet gör den allmänna pensionen ovanligt flexibel. Tjänstepensionen kan däremot följa andra regler, bland annat om lägsta uttagsålder, utbetalningstid och möjlighet att ändra ett påbörjat uttag.

”Du kan välja om du vill ta ut 25, 50, 75 eller 100 procent av din allmänna pension per månad.”

Ett pensionsbeslut bör därför göras för varje pensionsdel separat i stället för att automatiskt starta alla utbetalningar samma månad.

Jobba och ta ut pension samtidigt

Det finns inget generellt förbud mot att arbeta samtidigt som allmän pension betalas ut. Den som arbetar och betalar skatt fortsätter att tjäna in nya pensionsrätter även efter att ett helt eller partiellt pensionsuttag har börjat.

För en person med genomsnittlig lön som arbetar heltid ytterligare ett år efter 67 års ålder anger Pensionsmyndigheten ett exempel där den totala pensionen kan bli cirka 1 900–2 300 kronor högre per månad före skatt livet ut. I beräkningen ingår både allmän pension och tjänstepension. Effekten är inte densamma för personer vars pension till stor del består av garantipension.

Det finns samtidigt tre ekonomiska poster som behöver räknas tillsammans:

• lön under perioden med fortsatt arbete,
• pension som tas ut under samma period,
• skatt på den sammanlagda inkomsten.

Om lön och pension kombineras kan den totala inkomsten passera gränsen för statlig inkomstskatt. Ett alternativ kan då vara ett lägre pensionsuttag eller att pausa den allmänna pensionen. Pensionsmyndigheten beskriver denna skatteffekt i sin rapport om pension och skatt.

Skatten kan påverka rätt uttagstidpunkt

Skatt på pension är ytterligare en anledning till att inte bara jämföra bruttobelopp. Åldern för förhöjt grundavdrag följer inte automatiskt samma gräns som den första möjliga pensionsåldern.

Under 2026 gäller det förhöjda grundavdraget för personer födda 1959 eller tidigare. För personer födda 1960 börjar det enligt de beslutade reglerna gälla från januari det år personen fyller 68, alltså 2028. För senare årskullar är motsvarande framtida åldersgräns ännu inte beslutad.

Skillnaden kan bli konkret. I Pensionsmyndighetens skatteexempel jämförs två personer med en pension på 276 000 kronor per år. Skillnaden i nettopension mellan uttag vid 63 respektive 67 års ålder anges till omkring 2 500 kronor per månad, givet de skatteregler som används i exemplet.

Den relevanta jämförelsen är därför nettobelopp efter skatt under flera år, inte bara den pension som visas före skatt den första månaden.

Så förbereds pensionsbeslutet

För den som närmar sig pension räcker det sällan att kontrollera födelseår och riktålder. Tjänstepension, privat sparande, bostadskostnader och planerad arbetstid kan förändra vilken kombination som fungerar bäst.

En praktisk ordning är:

1. Kontrollera riktålder och lägsta uttagsålder för den egna årskullen.
2. Samla allmän pension och tjänstepension i en gemensam prognos.
3. Jämför hel pension med 25, 50 och 75 procents uttag.
4. Beräkna inkomsten både före och efter skatt.
5. Kontrollera reglerna för varje tjänstepensionsavtal innan utbetalningen startas.
6. Jämför minst tre startdatum, exempelvis första möjliga ålder, riktåldern och ett år efter riktåldern.

Ansökan om allmän pension görs inte automatiskt bara för att en viss ålder uppnås. Den måste sökas, och Pensionsmyndigheten uppger att pensionen tidigast kan beviljas från den månad då ansökan kommit in. Information om processen finns på myndighetens sida om ansökan och uttag av allmän pension.

Vanliga frågor om pensionsålder och riktålder

När kan jag tidigast gå i pension i Sverige?

Det beror på födelseår. Under de nya reglerna kan inkomstpension och premiepension normalt tas ut tre år före riktåldern, men övergångsregler gör att vissa äldre årskullar kan börja tidigare. Födda 1963–1967 kan exempelvis börja vid 64 års ålder enligt nu beslutade regler.

Måste jag gå i pension vid riktåldern?

Nej. Riktåldern är inte en obligatorisk slutålder för arbete. Den fungerar främst som referens för pensionssystemets åldersgränser.

Vad är riktåldern för den som är född 1960?

Den fastställda riktåldern är 67 år. Inkomstpension och premiepension kunde för denna årskull tas ut från 62 år, medan grundskydd tidigast kan bli aktuellt från 67 år, alltså 2027.

Kan pension tas ut samtidigt som arbete?

Ja. Allmän pension kan kombineras med arbete och tas ut med 25, 50, 75 eller 100 procent. Den som fortsätter arbeta och betalar skatt fortsätter samtidigt att tjäna in till den allmänna pensionen.

Kan ett påbörjat pensionsuttag stoppas?

Ja, den allmänna pensionen kan pausas och uttagsnivån kan ändras. Tjänstepensionen kan ha andra villkor, så respektive pensionsavtal måste kontrolleras separat.

Är det bättre att vänta till riktåldern?

Ett senare uttag ger normalt ett högre livsvarigt månadsbelopp, medan ett tidigare uttag ger tillgång till pengarna tidigare. Skillnaden behöver bedömas utifrån förväntad pension, arbetsinkomst, tjänstepension, skatt och hushållets löpande utgifter. Pensionsmyndighetens tumregel är att ytterligare ett arbetsår efter riktåldern kan ge omkring 6–7 procent högre pension per år som arbetet fortsätter, med undantag och individuella variationer.

Redaktionen på vår webbplats rekommenderar även följande guide för den som vill läsa vidare om regler, ersättningar och ekonomiskt stöd: Ingångslön per yrke 2026: vad nyexaminerade faktiskt får