Ingångslön per yrke 2026: vad nyexaminerade faktiskt får
Ingångslöner för 23 yrken, varför den första lönen väger tyngre än alla senare höjningar – och hur du tar reda på vad du bör begära.
Ingångslöner för 23 yrken, varför den första lönen väger tyngre än alla senare höjningar – och hur du tar reda på vad du bör begära.

Det första lönebeskedet sätter kursen för resten av yrkeslivet. Varje procentuell höjning du får därefter räknas nämligen på den siffra du accepterade i början – och en ingångslön som ligger 2 000 kronor för lågt kostar långt över en halv miljon kronor räknat över tjugo år. Ändå är ingångslönen den lön som förhandlas minst. Här är vad nyexaminerade faktiskt får i olika yrken 2026, varför spannen ser ut som de gör, och hur du tar reda på vad just du bör begära.
Siffrorna nedan är ungefärliga ingångslöner för nyexaminerade utan tidigare yrkeserfarenhet, baserade på SCB:s lönestrukturstatistik och fackförbundens egen statistik. Spannen speglar skillnader mellan region, sektor och arbetsgivare – inte osäkerhet i underlaget.
| Yrke | Ingångslön (ca) | Medellön i yrket |
|---|---|---|
| Läkare (AT/BT) | 38 000–45 000 kr | ca 96 800 kr |
| Civilingenjör | 38 000–42 000 kr | ca 51 800 kr |
| Systemutvecklare | 36 000–42 000 kr | ca 53 500 kr |
| Jurist (bolag) | 38 000–45 000 kr | ca 46 800 kr |
| Tandläkare | ca 42 000–48 000 kr | ca 56 200 kr |
| Psykolog (efter PTP) | 40 000–45 000 kr | ca 47 000–49 000 kr |
| Barnmorska | ca 40 000–44 000 kr | ca 49 700 kr |
| Ekonom | 32 000–36 000 kr | ca 52 000 kr |
| Polis (polisassistent) | 33 000–36 000 kr | ca 43 300 kr |
| Sjuksköterska | 32 000–35 000 kr | ca 42 900 kr |
| Lärare (grundskola) | 34 000–37 000 kr | ca 42 100 kr |
| Socionom | 33 000–36 000 kr | ca 40 300 kr (median) |
| Fysioterapeut | ca 31 000–34 000 kr | ca 39 100 kr |
| Förskollärare | 31 000–34 000 kr | ca 36 000 kr |
| Elektriker (fullbetald) | 32 000–35 000 kr | ca 39 000 kr |
| Rörmokare/VVS (fullbetald) | ca 31 000–34 000 kr | ca 36 000 kr (median) |
| Snickare (fullbetald) | 31 000–34 000 kr | ca 37 000 kr |
| Fordonsmekaniker | 28 000–31 000 kr | ca 33 000–34 000 kr |
| Lastbilschaufför | 28 000–31 000 kr | ca 34 400 kr |
| Busschaufför | ca 28 000–30 000 kr | ca 31 000–32 500 kr |
| Undersköterska | 27 000–30 000 kr | ca 32 500 kr |
| Barnskötare | ca 25 000–27 000 kr | ca 27 300 kr (median) |
| Frisör (efter gesällbrev) | 25 000–28 000 kr | ca 28 000–30 000 kr |
Ungefärliga nivåer. Kontrollera alltid mot ditt fackförbunds färska statistik innan du förhandlar – de har finare upplösning per region och sektor än någon allmän tabell.
Räkneexemplet är obarmhärtigt. Två nyexaminerade börjar samma dag. Den ena förhandlar fram 34 000 kronor, den andra accepterar 32 000. Båda får därefter identisk löneutveckling på tre procent om året. Efter tjugo år ligger den första drygt 3 600 kronor högre i månaden – och har tjänat ungefär 580 000 kronor mer sammanlagt, före den tjänstepension som också beräknas på lönen.
Skillnaden uppstod under ett enda samtal. Det är därför ingångslönen är den mest lönsamma kvart du någonsin kommer att förhandla, och varför »jag tar vad de erbjuder första året och förhandlar sen« är arbetslivets dyraste missuppfattning. Procentuella påslag förstärker skillnader – de jämnar aldrig ut dem.
Tre källor, i den ordningen: ditt fackförbunds ingångslönerekommendation (Sveriges Ingenjörer, Akavia, Vårdförbundet, Sveriges Lärare och andra publicerar den årligen och den är det starkaste ankaret du kan ha), SCB:s lönestrukturstatistik för yrkets fördelning, och faktiska jobbannonser i din region för att se vad arbetsgivare skriver ut. Metoden i detalj finns i guiden om marknadslön.
När du har siffran: begär ett exakt belopp, inte ett spann. Ett spann läses alltid från underkanten. Och räkna om det till netto innan du bestämmer dig för om budet är bra – bruttoskillnader krymper påtagligt efter skatt, särskilt i högskattekommuner.
Den vanligaste frågan jag får från nyexaminerade är »vågar jag förhandla?«. Fel fråga. Rätt fråga är »vad kostar det mig att låta bli?«, och svaret har sex nollor. Arbetsgivaren har budgeterat ett spann, inte en siffra. Den som inte frågar hamnar i spannets underkant per automatik – inte som straff, utan för att ingen betalar mer än de behöver.
Erik Lindqvist, WorkForYou
Ja. Kollektivavtalen sätter golv, inte fasta belopp, och individuell lönesättning gäller i de flesta kommunala och statliga avtal. Bristyrken har störst utrymme – och det är just där många antar motsatsen.
I praktiken nästan ingenting. En saklig siffra med stöd i förbundsstatistik uppfattas som påläst, inte oförskämd. Arbetsgivaren svarar med ett motbud eller förklarar sitt utrymme. Risken att ett erbjudande dras tillbaka för att du frågade är minimal – risken att du ligger lågt i tjugo år är verklig.
Ofta ja, om den är relevant. LIA-perioder från yrkeshögskola, verksamhetsförlagd utbildning och kvalificerade sommarjobb i branschen är argument – ta upp dem aktivt i stället för att vänta på att arbetsgivaren ska värdera dem åt dig.
Mindre än många tror i början, mer över tid. Skillnaden mellan yrkeshögskola och femårig examen är ofta blygsam vid start men växer med åren – hela resonemanget finns i vår genomgång av lön efter utbildning.
Medellön ca 56 200 kr – men provisionsmodellen i privat sektor och egen praktik gör spridningen enorm. Specialistspåret och hela kalkylen.
Garantilön plus provision gör att två frisörer i samma salong kan skilja 10 000 kr. Provisionens tre variabler, stolshyrans juridik och yrkets…
Medellön ca 33–34 000 kr – men högvoltsbehörighet och märkescertifieringar flyttar spannet mot 45 000. Elektrifieringen som delar branschen i två lönespår.