Kyrkoavgift och begravningsavgift – vad är skillnaden och vem betalar?
En avgift betalar alla, den andra bara medlemmar – och många är medlemmar utan att veta om det. Så kollar du, och så mycket handlar det om.
En avgift betalar alla, den andra bara medlemmar – och många är medlemmar utan att veta om det. Så kollar du, och så mycket handlar det om.
Längst ner på skattebeskedet gömmer sig två poster som många blandar ihop: begravningsavgiften, som alla betalar, och kyrkoavgiften, som bara medlemmar betalar. Skillnaden är inte akademisk – för en genomsnittlig heltidslön handlar kyrkoavgiften om runt 400 kronor i månaden, år efter år. Här reder vi ut vad avgifterna är, vem som betalar vad, och hur du tar reda på om du är medlem utan att veta om det.
Begravningsavgiften finansierar begravningsverksamheten: krematorier, begravningsplatser, gravskötselns grundnivå. Den betalas av alla folkbokförda i Sverige, oavsett tro och medlemskap – att lämna Svenska kyrkan påverkar den inte med ett öre.
Avgiften är enhetlig i nästan hela landet (Stockholm och Tranås har egna huvudmän och egna satser) och ligger på knappt 0,3 procent av den beskattningsbara inkomsten. Vid 35 000 kronor i månaden: ungefär en hundralapp per månad. Det är priset för att begravningsväsendet fungerar för alla – en av få avgifter ingen kan välja bort.
Kyrkoavgiften är något helt annat: medlemsavgiften till Svenska kyrkan (eller ett annat trossamfund med statlig avgiftshjälp), som dras via skattsedeln. Satsen bestäms av församlingen där du är folkbokförd och ligger oftast kring 1 procent av den beskattningsbara inkomsten – riksgenomsnittet är cirka 1,03 procent, men spannet går från drygt 0,6 till över 2 procent i enskilda församlingar.
| Begravningsavgift | Kyrkoavgift | |
|---|---|---|
| Vem betalar? | Alla folkbokförda | Endast medlemmar |
| Ungefärlig nivå | Knappt 0,3 % | Ca 1 % (varierar per församling) |
| Går till | Begravningsverksamheten | Församlingens hela verksamhet |
| Kan väljas bort? | Nej | Ja, genom utträde |
| Vid 35 000 kr/mån | ca 100 kr/mån | ca 350 kr/mån |
Här kommer detaljen som förklarar varför frågan alls är aktuell. Fram till år 2000 var Svenska kyrkan statskyrka, och den som döptes blev medlem. De flesta födda före 1996 som döptes som barn är därför medlemmar än i dag om de inte aktivt gått ur – och betalar kyrkoavgift varje månad, ofta utan att ha reflekterat över det.
Så kollar du: logga in på Skatteverkets sida och titta på ditt senaste slutskattebesked. Finns raden »kyrkoavgift» där, är du medlem. Du kan också helt enkelt ringa din församling.
Det här är – och ska vara – ett personligt beslut, så vi håller oss till fakta. Kyrkoavgiften finansierar långt mer än gudstjänster: öppna förskolor, körverksamhet, diakoni och stöd till människor i kris, underhåll av kulturhistoriska byggnader, samtalsstöd och jourhavande präst. Som medlem har du dessutom rätt till kostnadsfri vigsel och begravningsgudstjänst i Svenska kyrkans ordning, och du får rösta i kyrkovalet.
Den som går ur behåller rätten till själva begravningsplatsen och kremeringen – det täcks av begravningsavgiften – men inte till begravningsgudstjänst med präst i kyrkan. För anhöriga kan det bli en överraskning i ett redan svårt läge; en borgerlig begravning ordnas då i stället, vilket är fullt möjligt men bra att ha tänkt igenom i förväg.
Jag brukar säga: gör valet medvetet, åt vilket håll som helst. Att betala fyratusen om året för något man inte visste att man var med i är dåligt beslutsfattande – att betala dem med glädje för något man värdesätter är utmärkt privatekonomi.
Emma Åkerlund, WorkForYou
En praktisk detalj för dig som ger till kyrkan på annat sätt: gåvor till godkända gåvomottagare kan ge skattereduktion i deklarationen – en helt annan mekanism än medlemsavgiften, men värd att känna till för den som vill stödja verksamheten utan medlemskap.
Inträde fungerar spegelvänt och är lika enkelt – kontakta församlingen, så ordnar de resten.
Många gör det. Ett fyrtiotal andra trossamfund – katolska kyrkan, flera frikyrkor, ortodoxa kyrkor och islamiska förbund – har rätt till statlig hjälp med avgiftsuttaget, och då dras medlemsavgiften på skattsedeln precis som kyrkoavgiften. Nivån bestämmer samfundet självt. Kontrollera ditt slutskattebesked, där syns exakt vilket samfund som får vad.
I regel inte. Medlemskapet var formellt giltigt, och avgiften därmed korrekt debiterad. Det går att begära utträde retroaktivt hos församlingen i vissa fall, men räkna inte med återbetalning – desto större skäl att kolla saken i dag i stället för nästa år.
Avgiften tas ut på beskattningsbar inkomst. Ett barn utan inkomst betalar alltså ingenting även som medlem – men den dag sommarjobbslönen passerar grundavdraget börjar även en ung medlem bidra.
I skatteuträkningen läggs begravnings- och kyrkoavgiften helt enkelt ovanpå kommunalskatten, på samma underlag – beskattningsbar inkomst efter grundavdrag. En medlem i en genomsnittsförsamling betalar alltså i praktiken drygt 1,3 procentenheter högre »skatt» än en icke-medlem i samma kommun. I vår lönekalkylator finns en kryssruta för kyrkomedlemskap, så att du kan se skillnaden i kronor på just din lön – och hela sammanhanget, från brutto till netto, finns i guiden om lön efter skatt.
Vid 660 400 kronor om året börjar staten ta 20 procent extra – men bara på toppen. Skillnaden mellan brytpunkt och skiktgräns,…
Tusentals kronor lägre skatt varje år – automatiskt. Så fungerar jobbskatteavdraget, vem som får det och varför det syns så dåligt.
Från 28,93 procent i Österåker till 35,65 i Dorotea – så fungerar kommunalskatten 2026 och därför ser skillnaderna ut som de gör.