Förmåner & Försäkringar

Tjänstepension utan kollektivavtal: kravlistan och avtalstexten

Ingen lag ger dig tjänstepension. Vad du förlorar i kronor, kravlistan med ITP-nivåer som riktmärke och klausulen som ska in i anställningsavtalet.

Ungefär var tionde anställd i Sverige jobbar hos en arbetsgivare utan kollektivavtal – vanligast i startups, småbolag och delar av tech- och konsultvärlden. Lönen är ofta god, kulturen fri, och pensionsraden i avtalet… tom. Ingen lag ger dig tjänstepension. Det som inte förhandlas fram finns inte, och varje tyst år kostar sexsiffrigt i slutändan. Här är vad du ska kräva, hur avtalstexten ska se ut och hur du tar diskussionen utan att det blir konstigt.

Vad du går miste om – i kronor

Riktmärket är kollektivavtalens nivåer: 4,5 procent av lönen upp till 7,5 inkomstbasbelopp (52 125 kronor i månaden 2026) och 30 procent däröver, som vi går igenom i grundguiden om tjänstepension. Utan avsättning ser gapet ut så här:

Månadslön Utebliven avsättning per år Efter 10 år (5 % avkastning)
35 000 kr ca 18 900 kr ca 250 000 kr
45 000 kr ca 24 300 kr ca 320 000 kr
60 000 kr ca 56 500 kr ca 740 000 kr

Notera raden för 60 000: över lönetaket exploderar gapet, eftersom det är där 30-procentsdelen – och ingenting från den allmänna pensionen – skulle ha verkat. »Bra lön utan pension» är för höginkomsttagare en av arbetsmarknadens sämsta affärer.

Kravlistan: mer än en procentsats

Tjänstepension enligt kollektivavtal är ett paket, inte bara premier. Din förhandlingslista utan avtal bör spegla hela paketet:

  1. Premienivån: minst 4,5 procent upp till taket och 30 procent däröver – ITP-nivåerna är det etablerade riktmärket, och lägre bud ska motiveras med annat av värde.
  2. Från dag ett: ingen karenstid, inga »efter provanställningen». Varje månad utan premie är en förlorad månad med ränta-på-ränta.
  3. Premiebefrielseförsäkring: den bortglömda hjälten – försäkringen som fortsätter betala dina premier om du blir långvarigt sjuk eller är föräldraledig. Utan den stannar pensionen exakt när du är som mest sårbar.
  4. Sjukförsäkring och TGL: kollektivavtalade kollegor har sjukpension som toppar upp sjukpenningen och en tjänstegrupplivförsäkring – kräv motsvarande, mer om skyddsnätet i genomgången av försäkringarna via jobbet.
  5. Beräkningsbasen: premien ska räknas på hela bruttolönen – inklusive bonus och övertidsersättning om sådana finns, och på lönen före eventuell löneväxling.
  6. Indexering: en formulering om att premien följer lönen automatiskt, så att inte varje lönerevision kräver en ny pensionsförhandling.

Avtalstexten: så ska den se ut

Muntliga pensionslöften är värdelösa och »vi ska införa pension till hösten» är inte en förmån utan en förhoppning. Kräv en klausul i anställningsavtalet i stil med: »Arbetsgivaren betalar månatligen premie för tjänstepension motsvarande 4,5 % av bruttolön upp till 7,5 inkomstbasbelopp och 30 % av lönedelar därutöver, till försäkring anvisad av arbetstagaren, från anställningens första dag. Premiebefrielseförsäkring ingår.» Kort, mätbart, daterat – samma logik som resten av avtalschecklistan.

Vilket bud är egentligen högst? (10 år, 5 % avkastning) Bolag A: 47 000 kr/mån Ingen tjänstepension Lön 10 år: 5 640 000 kr Pensionskapital: 0 kr Totalt: 5 640 000 kr Bolag B: 45 000 kr/mån + tjänstepension enligt ITP-nivå Lön 10 år: 5 400 000 kr Pensionskapital: ca 320 000 kr Totalt: ca 5 720 000 kr + skydd Förenklad jämförelse före skatt. Bolag B vinner – trots 2 000 kr lägre månadslön.
Två tusenlappar mer i lön förlorar mot en riktig pensionsrad – och det är före försäkringsskyddet.

Så tar du diskussionen

Vid nyanställning är läget enkelt: pensionen är en rad i budet och förhandlas med samma metod som allt annat i vår guide om löneförhandling – be gärna om ITP-nivåer rakt av, det är en begriplig och svåravvisad referens. Är du redan anställd utan pension: lyft frågan sakligt vid nästa revision, gärna tillsammans med kollegor – för arbetsgivaren är en grupplösning ofta både billigare och enklare än individuella avtal, och avdragsrätten gör premien till en förutsägbar personalkostnad. Får du kalla handen: räkna om din verkliga totalersättning och låt marknaden avgöra – ett bolag som inte vill pensionsspara åt dig konkurrerar med ett handikapp det förtjänar att märka.

Startupvärldens klassiker är »vi kompenserar med optioner och högre lön». Ibland stämmer det – då ska mellanskillnaden synas svart på vitt och räknas hem även om optionerna blir noll. Oftast är det bara en tom rad i avtalet med bättre marknadsföring.

Emma Åkerlund, WorkForYou

Om du redan tackat ja utan pension

Ingen skam – men sätt ett datum. Nästa lönerevision är ditt naturliga fönster: begär att en del av årets utrymme tas ut som pensionspremie i stället för lönekronor, med premiepåslaget som argument (pensionskronan är billigare för arbetsgivaren än lönekronan). Parallellt: starta eget månadssparande i ISK omedelbart, motsvarande minst 4,5 procent av lönen, så att inte fler nollmånader passerar medan förhandlingen mognar. Pensionssparande förlåter det mesta – utom väntan.

Vanliga frågor

Kan jag ordna tjänstepension själv om arbetsgivaren vägrar?

Inte tjänstepension i egentlig mening – den bygger på arbetsgivarens inbetalningar. Ditt eget spår blir sparande i ISK och, för rätt inkomstläge, att förhandla fram löneväxling. Men börja alltid med att kräva riktiga premier; eget sparande är komplementet, inte ersättningen.

Är arbetsgivarens inbetalning en kostnad för mig?

Nej – premien är arbetsgivarens kostnad, avdragsgill för bolaget, och förmånsbeskattas inte hos dig i dag. Skatten kommer först vid utbetalning. Det är därför en pensionskrona ofta är billigare för arbetsgivaren än en lönekrona – ett argument värt att använda.

Vad gör jag med pensionen från tidigare jobb med kollektivavtal?

Den ligger kvar som fribrev och är din. Kontrollera avgifterna – och läs om möjligheterna och fällorna i artikeln om att flytta tjänstepensionen innan du samlar ihop något.

Läs vidare