Arbetsrätt

Anställningsavtal: 10 punkter att kontrollera innan du skriver på ett nytt jobb i Sverige – guide

Anställningsform, uppsägningstid, pension, distansrader och konkurrensklausuler – checklistan, varningsflaggorna och hur du förhandlar utan att verka besvärlig.

Anställningsform, uppsägningstid, pension, distansrader och konkurrensklausuler – checklistan, varningsflaggorna och hur du förhandlar utan att verka besvärlig.

Ett anställningsavtal styr betydligt mer än vilken lön som betalas ut varje månad, som webbplatsens redaktion skriver workforyou.se. Anställningsform, arbetstid, arbetsplats, uppsägningstid, semester, övertidsersättning och andra villkor kan få ekonomiska konsekvenser långt efter att avtalet har skrivits under.

I Sverige kan ett anställningsavtal vara muntligt, men arbetsgivaren måste lämna skriftlig information om väsentliga anställningsvillkor. Enligt lagen om anställningsskydd, LAS, ska huvuddelen av informationen lämnas senast sju dagar efter att arbetstagaren har börjat arbeta. Ett tydligt skriftligt avtal minskar samtidigt risken för att parterna senare har olika uppfattningar om vad som faktiskt avtalades.

Det som saknas i avtalet kan bli minst lika betydelsefullt som det som faktiskt står där.

1. Kontrollera anställningsformen

Den första punkten är om anställningen gäller tills vidare, under en begränsad tid eller som provanställning. Huvudregeln enligt lagen om anställningsskydd är tillsvidareanställning, om inget annat har avtalats.

För en tidsbegränsad anställning ska typen av anställning framgå tydligt. LAS tillåter bland annat särskild visstidsanställning, vikariat och säsongsarbete. En särskild visstidsanställning kan under vissa förutsättningar övergå till en tillsvidareanställning när arbetstagaren har varit anställd i sammanlagt mer än tolv månader under den period som lagen anger.

En provanställning får enligt huvudregeln pågå högst sex månader. Om ingen av parterna lämnar besked om att anställningen ska upphöra vid prövotidens slut övergår den till en tillsvidareanställning.

”En arbetsgivare ska lämna skriftlig information till en arbetstagare om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.”
Lag (1982:80) om anställningsskydd, 6 c §.

2. Granska befattning och arbetsuppgifter

Ett anställningsavtal bör ange befattning, huvudsakliga arbetsuppgifter och organisatorisk placering tillräckligt tydligt. En mycket bred formulering kan ge arbetsgivaren större utrymme att förändra arbetsinnehållet inom ramen för anställningen.

Kontrollera framför allt:

  • tjänstetitel och huvudsakliga arbetsuppgifter,
  • vilket team eller verksamhetsområde tjänsten tillhör,
  • vem arbetstagaren rapporterar till,
  • om resor ingår regelbundet,
  • om andra arbetsuppgifter kan tilldelas,
  • om tjänsten innebär personal-, budget- eller resultatansvar.

Ju mer specialiserad tjänsten är, desto större betydelse kan en detaljerad befattningsbeskrivning få.

3. Lön, bonus och andra ersättningar måste vara konkreta

Månadslönen ska anges som ett exakt belopp och normalt som bruttolön. Datum för löneutbetalning bör också framgå.

Rörlig ersättning kräver större noggrannhet. Formuleringar som ”bonus kan utgå” eller ”bonus enligt företagets policy” garanterar inte automatiskt en viss utbetalning. Avtalet eller den policy som avtalet hänvisar till bör förklara vad som utlöser ersättningen, hur den beräknas och vad som händer om anställningen avslutas innan bonusen betalas.

VillkorKontrollera särskilt
Fast lönBelopp, löneperiod och utbetalningsdag
BonusMål, beräkningsmodell och utbetalningsvillkor
ProvisionProcentsats, försäljningsunderlag och eventuella tak
ÖvertidBetalning, kompensationsledighet eller bortavtalad ersättning
OB-tilläggBelopp och vilka tider som omfattas
FörmånerBil, telefon, friskvård, försäkringar och pension

En hög angiven grundlön säger inte hela sanningen om övertid, pension eller bonusvillkor samtidigt är svagare.

4. Arbetstid och övertid ska gå att förstå

Avtalet bör ange normal arbetstid per vecka och hur arbetstiden förläggs. Det är särskilt relevant vid skiftarbete, kvällsarbete, beredskap, jour eller återkommande helgarbete.

Enligt arbetstidslagen får den ordinarie arbetstiden som huvudregel vara högst 40 timmar per vecka. Kollektivavtal kan innehålla andra regler inom lagens ramar och påverka bland annat övertid och arbetstidens förläggning.

”Den ordinarie arbetstiden får uppgå till högst 40 timmar i veckan.”
Arbetstidslagen, 5 §.

För en tjänst där övertidsersättning är bortförhandlad bör det framgå vad arbetstagaren får i stället. Det kan exempelvis vara högre lön eller fler semesterdagar.

5. Arbetsplats och distansarbete behöver regleras

Hybridarbete har gjort formuleringen om arbetsplats mer betydelsefull. Ett avtal som endast anger arbetsgivarens kontor ger inte automatiskt en permanent rätt att arbeta hemifrån.

Kontrollera i denna ordning:

  1. vilken ort eller adress som är ordinarie arbetsplats,
  2. hur många dagar distansarbete som tillåts,
  3. om arbetsgivaren kan ändra distanspolicyn,
  4. vem som står för utrustning och andra kostnader,
  5. om tjänsteresor eller arbete från andra orter ingår.

För helt distansbaserade roller bör det också vara tydligt från vilket land arbetet får utföras. Arbete från ett annat land kan påverka skatt, socialförsäkring och arbetsgivarens administrativa skyldigheter.

6. Semester ska skiljas från betald semester

Enligt semesterlagen har en arbetstagare som huvudregel rätt till 25 semesterdagar per semesterår. Det betyder inte automatiskt att samtliga dagar är betalda under det första året hos en ny arbetsgivare. Antalet betalda dagar påverkas av hur mycket semesterlön som har tjänats in.

”En arbetstagare har rätt till tjugofem semesterdagar varje semesterår.”
Semesterlagen, 4 §.

Avtalet kan ge bättre villkor än lagen. Fem extra semesterdagar är exempelvis en vanlig avtalsförmån i vissa tjänster, särskilt när övertidsersättning inte betalas separat.

Antalet semesterdagar och antalet betalda semesterdagar är två olika frågor.

7. Uppsägningstiden påverkar båda parter

Kontrollera hur lång uppsägningstid som gäller när arbetstagaren själv säger upp sig och när arbetsgivaren avslutar anställningen.

LAS innehåller regler om uppsägningstid och skydd vid uppsägning. Ett kollektivavtal eller individuellt avtal kan samtidigt innehålla kompletterande villkor. Arbetsgivarens uppsägning ska enligt LAS grunda sig på sakliga skäl, exempelvis arbetsbrist eller förhållanden som hänför sig till arbetstagaren personligen.

En mycket lång uppsägningstid ger ekonomisk trygghet men kan också begränsa möjligheten att snabbt börja hos en ny arbetsgivare. För seniora roller är tre eller sex månader inte ovanligt, men den praktiska effekten bör bedömas innan underskrift.

8. Ta reda på vilket kollektivavtal som gäller

Ett kollektivavtal kan påverka stora delar av anställningen även när alla detaljer inte står i det individuella avtalet.

Det kan bland annat reglera:

  • tjänstepension,
  • sjuklön och kompletterande sjukersättning,
  • föräldralön,
  • försäkringar,
  • övertids- och OB-ersättning,
  • arbetstid,
  • semester,
  • uppsägning och omställningsstöd.

Om avtalet hänvisar till ett kollektivavtal bör det framgå vilket avtal som gäller. Det räcker inte att enbart anta att arbetsplatsen omfattas av ett visst branschavtal.

9. Läs konkurrens-, sekretess- och bisyssleklausuler

Sekretessbestämmelser är vanliga och kan vara motiverade när arbetstagaren får tillgång till företagshemligheter, kundinformation eller tekniska uppgifter. Formuleringen bör ändå vara begriplig och proportionerlig.

Konkurrensklausuler kräver särskild uppmärksamhet eftersom de kan begränsa möjligheten att arbeta hos en konkurrent efter att anställningen har upphört. Kontrollera tidsperiod, geografiskt område, vilka verksamheter som omfattas och om någon ekonomisk kompensation anges.

LAS innehåller dessutom regler om parallell anställning. En arbetsgivare får som huvudregel inte förbjuda en arbetstagare att arbeta hos en annan arbetsgivare, men undantag finns bland annat när den andra anställningen konkurrerar på ett sätt som kan orsaka skada eller hindrar arbetet.

10. Kontrollera pension, försäkringar och förmåner

Två anställningar med samma månadslön kan ge olika total ersättning. Tjänstepension, försäkringar och långsiktiga förmåner kan motsvara betydande belopp över flera år.

Be därför om tydliga uppgifter om pensionslösningen. Finns kollektivavtal styrs pension och flera försäkringar ofta av detta. Saknas kollektivavtal bör det framgå om arbetsgivaren ändå betalar tjänstepension och på vilka villkor.

Kontrollera även:

  • sjukförsäkring,
  • arbetsskadeförsäkring,
  • livförsäkring,
  • friskvårdsbidrag,
  • privat sjukvårdsförsäkring,
  • tjänstebil eller bilersättning,
  • telefon och dator,
  • utbildningsbudget och andra personalförmåner.

En förmån som bara finns i en personalhandbok kan vara lättare för arbetsgivaren att ändra än ett uttryckligt individuellt avtalsvillkor.

Snabb kontroll före underskrift

PunktFråga som avtalet bör besvara
AnställningsformTillsvidare, visstid eller provanställning?
BefattningVilka arbetsuppgifter och vilket ansvar ingår?
LönHur stor är den fasta och rörliga ersättningen?
ArbetstidHur många timmar och vilka tider gäller?
ÖvertidBetalas den eller kompenseras den på annat sätt?
ArbetsplatsKontor, hybrid eller distans?
SemesterHur många dagar och hur många är betalda?
UppsägningVilka uppsägningstider gäller för respektive part?
KollektivavtalVilket avtal omfattar anställningen?
Pension och försäkringVad betalar arbetsgivaren utöver lönen?

Vanliga frågor om anställningsavtal

Måste ett anställningsavtal vara skriftligt?

Nej. Ett muntligt anställningsavtal kan vara giltigt i Sverige. Arbetsgivaren måste däremot lämna skriftlig information om väsentliga villkor, och ett skriftligt avtal gör det betydligt enklare att fastställa vad parterna faktiskt har kommit överens om.

Hur länge får en provanställning pågå?

Enligt LAS får en provanställning som huvudregel pågå högst sex månader. Om den inte avslutas vid prövotidens slut övergår den normalt till en tillsvidareanställning.

Har alla rätt till 25 betalda semesterdagar?

Alla arbetstagare omfattas inte automatiskt av 25 betalda dagar. Semesterlagen ger som huvudregel rätt till 25 semesterdagar, men rätten till semesterlön beror på hur mycket betald semester som har tjänats in.

Är 40 timmar alltid normal arbetstid?

Arbetstidslagen anger högst 40 timmars ordinarie arbetstid per vecka som huvudregel. Kollektivavtal kan innehålla andra regler om arbetstid och dess förläggning.

Kan arbetsgivaren ändra villkoren efter att avtalet är påskrivet?

Vissa förändringar kan ligga inom arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet, medan andra innebär en faktisk förändring av individuellt avtalade villkor. Därför är det viktigt att centrala frågor som lön, anställningsform, arbetsplats och särskilda förmåner formuleras tydligt från början.

Vad är viktigast att kontrollera innan underskrift?

Anställningsform, lön, arbetstid, arbetsplats, semester, uppsägningstid, kollektivavtal, pension och eventuella begränsande klausuler bör vara klara innan avtalet undertecknas. Oklarheter i ekonomiskt eller yrkesmässigt betydelsefulla villkor bör lösas innan anställningen börjar.

Redaktionen på vår webbplats rekommenderar även följande guide för den som vill läsa vidare om regler, ersättningar och ekonomiskt stöd: Fysioterapeut lön: varför den ligger där den ligger – och vad som höjer den

Läs vidare