Företagande

Extra inkomst vid anställning: lojalitetsplikt, skatt och digitala spår som anställd bör känna till

Sidoprojektets juridik och skatt: konkurrensgränsen, bisyssloreglerna, de tre spåren hobby/egenanställning/firma – och marginalskatten som äter topparna.

Sidoprojektets juridik och skatt: konkurrensgränsen, bisyssloreglerna, de tre spåren hobby/egenanställning/firma – och marginalskatten som äter topparna.

En extra inkomst vid sidan av en anställning kan komma från konsultuppdrag, frilansarbete, e-handel, uthyrning, digitala plattformar eller ett eget företag, som webbplatsens redaktion skriver workforyou.se. I Sverige är det normalt möjligt att ha flera inkomstkällor samtidigt, men tre frågor måste hållas isär: vad anställningsavtalet tillåter, hur inkomsten ska beskattas och vilka uppgifter om verksamheten som lämnar spår hos myndigheter eller andra aktörer.

Det finns alltså ingen generell regel som säger att en anställd bara får tjäna pengar hos sin huvudarbetsgivare. Däremot kan konkurrerande verksamhet, arbete som påverkar den ordinarie tjänsten eller hantering av arbetsgivarens kunder och information skapa arbetsrättsliga problem.

Det avgörande är inte att inkomsten är extra, utan hur den tjänas in, vem som betalar den och om verksamheten kolliderar med anställningen.

Extra arbete är tillåtet, men lojalitetsplikten sätter gränser

Sedan reglerna om parallell anställning infördes i lagen om anställningsskydd finns ett tydligt skydd för möjligheten att arbeta hos mer än en arbetsgivare. Enligt 6 i § lagen om anställningsskydd får en arbetsgivare som utgångspunkt inte förbjuda en arbetstagare att ha en annan anställning. Undantag gäller bland annat om arbetet hindrar den första anställningen, konkurrerar på ett skadligt sätt eller på annat sätt kan skada arbetsgivarens verksamhet.

”En arbetsgivare får inte förbjuda en arbetstagare att under anställningen ha en anställning hos en annan arbetsgivare.”

Det skyddet innebär inte att varje form av extra inkomst vid anställning automatiskt är accepterad. Lojalitetsplikten följer av själva anställningsförhållandet och har utvecklats genom Arbetsdomstolens praxis. Den blir särskilt relevant när sidoverksamheten riktar sig mot samma kunder, säljer liknande produkter eller bygger på kunskap och kontakter från arbetsplatsen.

Arbetsdomstolens praxis visar att aktiv konkurrens under pågående anställning kan bedömas betydligt strängare än förberedelser inför tiden efter att anställningen har upphört.

”Av varje anställningsavtal följer en allmän lojalitetsplikt.”

Formuleringen återges i AD 2018 nr 49, ett mål som behandlade bland annat konkurrerande verksamhet och lojalitetsplikt.

När sidoinkomsten blir arbetsrättsligt känslig

Risken ökar när den anställde gör mer än att bara ha en separat inkomstkälla. Att exempelvis översätta texter på kvällstid när huvudanställningen finns inom en helt annan bransch är normalt en annan situation än att börja sälja samma tjänst till arbetsgivarens befintliga kunder.

Följande omständigheter är särskilt relevanta:

  • sidoverksamheten konkurrerar direkt med arbetsgivarens produkter eller tjänster
  • arbetsgivarens kunder kontaktas för privata uppdrag
  • kundregister, prislistor, interna dokument eller annan skyddad information används
  • extrajobbet utförs under ordinarie arbetstid
  • arbetsgivarens dator, programvarulicenser, fordon eller andra resurser används
  • arbetet på sidan orsakar återkommande förseningar, frånvaro eller prestationsproblem

En sidoverksamhet blir alltså inte problematisk bara för att den ger pengar; problemet uppstår när den påverkar arbetsgivarens legitima intressen.

Anställningsavtal och kollektivavtal kan kräva information

Den som planerar ett extrajobb vid sidan av anställning behöver därför börja med dokumenten som redan reglerar anställningen. Ett individuellt anställningsavtal kan innehålla regler om bisysslor, sekretess, immateriella rättigheter och konkurrens. Kollektivavtal och interna riktlinjer kan komplettera dessa krav.

Det finns stor skillnad mellan ett krav på att informera arbetsgivaren och ett absolut förbud. Även när en policy kräver att bisysslor anmäls betyder det inte nödvändigtvis att arbetsgivaren fritt kan förbjuda dem. Bedömningen måste fortfarande göras mot tillämplig lag, avtal och verksamhetens faktiska påverkan.

En praktisk kontroll kan göras i följande ordning:

  1. Läs anställningsavtalets bestämmelser om bisyssla, konkurrens och sekretess.
  2. Kontrollera kollektivavtal och personalhandbok om sådana finns.
  3. Jämför den planerade verksamheten med arbetsgivarens produkter, kunder och marknad.
  4. Undvik arbetsgivarens utrustning, arbetstid och interna information.
  5. Dokumentera ett eventuellt godkännande eller besked skriftligt.
SituationNormal risknivåVad som bör kontrolleras
Extra anställning i annan branschLägreArbetstid och eventuell anmälningsplikt
Frilansuppdrag inom samma yrkeMedelKundöverlappning och konkurrens
Eget bolag mot samma kundgruppHögreLojalitetsplikt och konkurrens
Uppdrag åt arbetsgivarens kundHögreAvtal, kundrelation och intressekonflikt
Hobby utan koppling till jobbetLägreSkatt och eventuell bisyssleregel

Skatten beror på vad inkomsten faktiskt är

Nästa fråga gäller skatt på extra inkomst. Att pengar kommer in oregelbundet, via Swish eller genom en internationell plattform gör inte automatiskt inkomsten skattefri. Skattereglerna utgår från inkomstens karaktär, inte från vilken app eller betalningsmetod som används.

En extra ersättning kan exempelvis höra till tjänst, hobbyverksamhet eller näringsverksamhet. En person som får lön från två arbetsgivare har en annan situation än den som självständigt säljer varor eller driver ett företag med vinstsyfte.

Skatteverket beskriver hobby som en självständig verksamhet som inte ska räknas som näringsverksamhet. För att en verksamhet ska behandlas som näringsverksamhet krävs enligt myndighetens vägledning bland annat självständighet, yrkesmässighet och vinstsyfte.

”I princip måste du betala skatt på alla inkomster från din hobbyverksamhet.”

På Skatteverkets sida om hobbyverksamhet framgår också att överskott från hobby beskattas som inkomst av tjänst och att underlagen ska sparas. Skatteverket anger att räkningar, kvitton och andra relevanta handlingar ska sparas i sju år efter inkomståret.

Hobby, uppdrag eller företag är inte samma sak

En vanlig missuppfattning är att varje liten sidoinkomst kan betecknas som hobby. Skatteverket skiljer exempelvis hobby från kortare uppdrag eller gig där någon utför arbete åt en annan person. Hundpassning, barnpassning eller andra uppdrag blir inte hobby enbart för att de sker på fritiden.

Typ av inkomstTypiskt exempelMöjlig skattemässig behandling
Extra anställningKvällsjobb hos annan arbetsgivareTjänst
Enstaka uppdragArvode för utfört arbeteTjänst beroende på omständigheterna
HobbyFörsäljning kopplad till självständig hobby utan vinstsyfteTjänst, normalt T2
Regelbunden verksamhet med vinstsyfteKonsultverksamhet, handelKan vara näringsverksamhet
Privat försäljningFörsäljning av egna begagnade tillgångarSärskilda kapitalregler kan bli aktuella

Benämningen på betalningen avgör inte beskattningen; den faktiska verksamheten gör det.

Digitala plattformar lämnar betydligt fler spår än många tror

Frågan om sidoinkomst och Skatteverket har förändrats genom den ökade rapporteringen från digitala plattformar. Reglerna inom DAC7 innebär att rapporteringsskyldiga plattformsoperatörer ska lämna information om vissa säljare och ersättningar.

Rapporteringen kan omfatta ersättning från uthyrning av fast egendom, personliga tjänster, försäljning av varor och uthyrning av transportmedel. Plattformarna kan behöva samla in bland annat namn, adress, skatteregistreringsnummer och födelsedatum för fysiska personer. Informationen kan användas som underlag för skattekontroll.

Det betyder inte att varje transaktion på internet automatiskt beskattas. DAC7 är i grunden ett rapporteringssystem, medan beskattningen fortfarande avgörs enligt de vanliga skattereglerna.

De viktigaste spåren kan komma från flera håll:

  • kontrolluppgifter från arbetsgivare och andra utbetalare
  • arbetsgivardeklarationer med uppgifter per betalningsmottagare
  • rapportering från vissa digitala plattformar
  • fakturor och bokföring i egen verksamhet
  • företagsregistrering, F-skatt och momsregistrering
  • avtal, kundkorrespondens och betalningshistorik

Betalning kontant eller via en privat överföring ändrar inte i sig skyldigheten att deklarera en skattepliktig inkomst.

Kan huvudarbetsgivaren se den extra inkomsten?

En arbetsgivare får inte automatiskt en detaljerad förteckning över alla privata uppdrag en anställd har genom det vanliga lönesystemet. Skatteverkets rapportering och arbetsgivarens interna kontroll är två separata frågor.

Sidoverksamheten kan däremot bli synlig på andra sätt. Ett registrerat företag kan finnas i offentliga register. Marknadsföring, webbplatser, sociala medier och professionella profiler kan koppla en anställd till en verksamhet. Gemensamma kunder eller leverantörer kan också göra en konkurrerande sidoverksamhet känd utan att någon skatteinformation behöver lämnas ut.

Den praktiska frågan är därför inte bara om inkomsten ”syns”, utan om verksamheten kan förklaras och dokumenteras om arbetsgivaren eller Skatteverket ställer frågor.

En hållbar sidoinkomst ska tåla både en skattemässig kontroll och en arbetsrättslig granskning.

En praktisk modell innan extra inkomsten startar

För den som vill skapa extra inkomst som anställd är en enkel separation mellan huvudjobb och sidoverksamhet ofta det mest robusta upplägget.

Använd privata kontaktuppgifter och egen utrustning. Lägg uppdragen utanför den arbetstid som huvudanställningen omfattar. Spara avtal, kvitton och utbetalningsunderlag och håll isär privata kostnader från kostnader som faktiskt hör till verksamheten.

Om verksamheten ligger nära arbetsgivarens affärsområde bör konkurrensfrågan lösas innan första kunden tas in. Ett skriftligt besked är betydligt mer användbart än ett informellt muntligt samtal om situationen senare ifrågasätts.

Vanliga frågor om extra inkomst vid anställning

Får en arbetsgivare förbjuda alla extrajobb?

Som huvudregel får en arbetsgivare inte förbjuda en annan anställning. LAS innehåller dock undantag när den andra anställningen är arbetshindrande, konkurrerar på ett sätt som kan orsaka skada eller annars kan skada arbetsgivarens verksamhet. Avtal och särskilda regler kan också påverka bedömningen.

Måste extra inkomster alltid deklareras?

Skattepliktiga inkomster ska redovisas enligt reglerna för den aktuella inkomsttypen. Hur inkomsten deklareras beror bland annat på om det är lön, uppdrag, hobby, näringsverksamhet eller en annan typ av inkomst.

Är ett frilansuppdrag automatiskt hobby?

Nej. Skatteverket skiljer mellan hobby och arbete som utförs på uppdrag åt någon annan. Verksamhet med självständighet, yrkesmässighet och vinstsyfte kan i stället uppfylla kriterierna för näringsverksamhet.

Kan en digital plattform rapportera mina inkomster?

Ja, vissa plattformsoperatörer omfattas av DAC7 och ska rapportera uppgifter om rapporteringspliktiga säljare och deras ersättningar. Reglerna omfattar bland annat vissa personliga tjänster, varuförsäljningar och uthyrningar.

Är det tillåtet att starta företag samtidigt som man är anställd?

Det kan vara tillåtet, men verksamheten måste bedömas mot anställningsavtal, eventuell anmälningsplikt och lojalitetsplikten. Direkt konkurrens med den nuvarande arbetsgivaren innebär större arbetsrättslig risk.

Vad är viktigast att dokumentera?

Anställningsvillkor, eventuellt godkännande av bisyssla, kundavtal, fakturor, betalningar, kostnader och skatteunderlag bör hållas ordnade. För hobbyverksamhet anger Skatteverket uttryckligen att relevanta underlag ska sparas i sju år efter inkomståret.

Redaktionen på vår webbplats rekommenderar även följande guide för den som vill läsa vidare om regler, ersättningar och ekonomiskt stöd: Flygledare lön: Sveriges högst betalda yrke utan chefsansvar

Läs vidare