Övertid: lagets gränser, ersättningens krav och vad du gör när de ignoreras

Övertid är inte ett fritt utrymme som arbetsgivaren kan använda för att täcka permanent personalbrist, som webbplatsens redaktion skriver workforyou.se. Svensk rätt sätter tydliga gränser för hur mycket extra arbete som får tas ut, hur den totala arbetstiden ska beräknas och vilken vila som måste finnas mellan arbetspassen.

Samtidigt finns en viktig skillnad mellan reglerna om arbetstid och reglerna om betalning. Arbetstidslagen begränsar i första hand hur mycket arbete som får utföras. Rätten till övertidsersättning och ersättningens storlek styrs normalt av kollektivavtal eller anställningsavtal, inte av en generell lagstadgad procentsats.

När räknas arbetet som övertid?

För en heltidsanställd utgår lagens definition från den ordinarie arbetstiden. Enligt arbetstidslagen hos Sveriges riksdag får den ordinarie arbetstiden normalt uppgå till högst 40 timmar per vecka.

”Den ordinarie arbetstiden får uppgå till högst 40 timmar i veckan.”

Övertid är i lagens mening arbetstid som ligger över den ordinarie arbetstiden och eventuell jourtid enligt reglerna i lagen. Finns ett kollektivavtal som fastställer ett annat ordinarie arbetstidsmått kan beräkningen i stället utgå från avtalet.

En extra arbetstimme efter schemat är därför inte alltid juridiskt identisk med en övertidstimme enligt arbetstidslagen.

För deltidsanställda används dessutom begreppet mertid. Om en person är anställd på exempelvis 30 timmar per vecka och arbetar 35 timmar är de extra fem timmarna normalt mertid upp till heltidsmåttet. Först därefter kan arbetet bli övertid enligt de regler som gäller på arbetsplatsen.

Situation	Normal juridisk kategori	Vad som måste kontrolleras
Heltidsanställd arbetar utöver ordinarie tid	Övertid	Lag och kollektivavtal
Deltidsanställd arbetar över sitt deltidsmått	Mertid	Avtal, heltidsmått och lag
Arbete utöver heltidsmåttet	Kan vara övertid	Kollektivavtal och schema
Akut arbete efter oförutsedd händelse	Nödfallsövertid kan bli aktuell	Kraven i 9 § arbetstidslagen
Extra timmar enligt ändrat schema	Inte automatiskt övertid	Hur ordinarie arbetstid definieras

Hur mycket övertid får en arbetsgivare ta ut?

När det finns ett särskilt behov av ökad arbetstid får arbetsgivaren enligt lagen ta ut allmän övertid. Gränserna är konkreta.

• högst 48 timmar under fyra veckor, eller
• högst 50 timmar under en kalendermånad,
• högst 200 timmar under ett kalenderår.

Det räcker alltså inte att en arbetsgivare håller sig under årsgränsen på 200 timmar. Även de kortare begränsningsperioderna måste följas. En arbetstagare kan därför nå den tillåtna gränsen under en enskild månad långt innan årets totala övertid närmar sig 200 timmar.

Arbetsgivaren kan under vissa förutsättningar ta ut ytterligare extra övertid med högst 150 timmar per kalenderår. Det kräver särskilda skäl och att situationen inte rimligen har kunnat lösas på annat sätt. Extra övertid är därför inte tänkt som en permanent bemanningsmodell.

Den allmänna och extra övertiden får tillsammans fortfarande inte överstiga 48 timmar under fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad.

Årsgränsen är bara en av flera spärrar; arbetstid måste bedömas både per månad, över längre perioder och tillsammans med reglerna om vila.

Den totala arbetstiden har en egen gräns

Utöver reglerna för själva övertiden finns en begränsning för den sammanlagda arbetstiden. Enligt 10 b § får den uppgå till högst 48 timmar per sjudagarsperiod i genomsnitt under en beräkningsperiod på normalt högst fyra månader.

Detta är inte samma sak som att det alltid är förbjudet att arbeta mer än 48 timmar under en enskild vecka. Regeln bygger på ett genomsnitt. Ett intensivt arbetspass eller en arbetsvecka kan därför följas av kortare arbetstid, förutsatt att övriga regler också respekteras.

Dessutom gäller som huvudregel:

• minst 11 timmars sammanhängande dygnsvila under varje 24-timmarsperiod,
• minst 36 timmars sammanhängande veckovila under varje sjudagarsperiod,
• särskilda begränsningar för nattarbete.

Arbetsmiljöverket beskriver arbetstidslagens regler och framhåller att lagen omfattar arbetstid, jour, raster, pauser och nattvila. Myndigheten påpekar också att kollektivavtal kan ersätta hela eller delar av lagens regler inom de ramar som lagen och EU-rätten medger.

”Arbetsmiljöverket har tillsyn över arbetstidslagen.”

När måste övertid betalas?

Här uppstår en av de vanligaste missuppfattningarna. Arbetstidslagen innehåller ingen generell tabell som säger att en övertidstimme alltid ska betalas med exempelvis 150 eller 200 procent av den ordinarie lönen.

Regler om betalning finns i stället normalt i ett kollektivavtal eller i det individuella anställningsavtalet. Olika kollektivavtal kan skilja mellan enkel och kvalificerad övertid, olika tider på dygnet samt mellan kontant betalning och kompensationsledighet.

Lagen om anställningsskydd ställer samtidigt krav på information om anställningsvillkoren. Arbetsgivaren ska i förekommande fall lämna information om vad som gäller för övertids- eller mertidsarbete och ersättningen för sådant arbete. Den bestämmelsen finns i lagen om anställningsskydd hos riksdagen.

Kontrollera fyra dokument

Vid oenighet om betalningen behöver följande underlag jämföras:

1. anställningsavtalet och eventuella bilagor,
2. kollektivavtalet som gäller för arbetsplatsen,
3. arbetsgivarens schema och registrerade arbetstider,
4. lönespecifikationer för de perioder där övertiden utfördes.

Vissa tjänstemän har avtal där rätten till särskild övertidsersättning har avtalats bort mot exempelvis högre lön eller extra semesterdagar. Då behöver formuleringen i avtalet läsas exakt. Ett allmänt påstående om att ”övertid ingår i lönen” bör kunna kopplas till de villkor som faktiskt avtalats.

Arbetad tid och särskilt övertidstillägg är två skilda frågor: det första gäller registreringen av arbetet, det andra vilken extra kompensation som följer av avtalet.

Arbetsgivaren måste dokumentera övertiden

Arbetstidslagen innehåller en konkret kontrollmöjlighet som ofta förbises. Arbetsgivaren ska föra anteckningar över jourtid, övertid och mertid, och arbetstagaren har rätt att ta del av dessa anteckningar. Även fackliga organisationer som företräder arbetstagare på arbetsstället har sådan rätt.

”Arbetsgivare ska föra anteckningar om jourtid, övertid och mertid.”

Egna uppgifter är ändå värdefulla. Kalenderposter, stämplingshistorik, scheman, e-post, arbetsordrar och meddelanden kan visa när arbete faktiskt utfördes. Lönespecifikationerna visar samtidigt hur arbetsgivaren har klassificerat och ersatt timmarna.

En löpande privat tidslogg kan innehålla:

Datum	Schemalagd tid	Faktisk arbetstid	Extra tid	Orsak/arbetsorder
5 maj	08.00–17.00	08.00–19.00	2 h	Beordrat kundarbete
8 maj	08.00–17.00	08.00–18.30	1,5 h	Produktionsstopp
12 maj	08.00–17.00	08.00–20.00	3 h	Projektleverans

Dokumentationen blir särskilt betydelsefull om arbetsgivarens registrering senare skiljer sig från den faktiska arbetstiden.

Vad händer när arbetsgivaren ignorerar reglerna?

Den praktiska vägen beror på vad överträdelsen gäller. En tvist om ersättning enligt kollektivavtal hanteras inte på samma sätt som en överträdelse av arbetstidslagens skyddsregler.

Ett lämpligt förfarande är:

1. Dokumentera arbetspass, övertidsorder och löneutbetalningar.
2. Begär arbetsgivarens anteckningar om övertid och mertid.
3. Kontrollera vilket kollektivavtal och vilket anställningsavtal som gäller.
4. Påtala avvikelsen skriftligt och ange datum, timmar och den bestämmelse som anses relevant.
5. Vid en kollektivavtalstvist förs frågan normalt genom den fackliga organisationen.
6. Vid överträdelser av arbetstidslagen kan Arbetsmiljöverkets tillsyn bli aktuell.

Arbetsmiljöverket uppger att myndigheten kan ingripa när arbetstidslagen inte följs och i vissa fall meddela förelägganden eller förbud. Däremot utövar myndigheten inte tillsyn över själva kollektivavtalen; efterlevnaden av dem hanteras av arbetsmarknadens parter.

För skyddsombud finns dessutom en särskild möjlighet att begära åtgärder när regler om bland annat extra övertid, extra mertid eller nödfallsövertid inte följs. Arbetsmiljöverket beskriver förfarandet på sin sida om begäran om åtgärder i arbetstidsfrågor.

Återkommande övertid kan också vara en arbetsmiljöfråga även när den formella årsgränsen ännu inte har passerats.

Arbetsmiljöverkets föreskrifter kräver att arbetsgivaren vidtar de åtgärder som behövs för att arbetstidens förläggning inte ska leda till ohälsa. Stor omfattning av övertid och långa arbetspass nämns uttryckligen som faktorer som kan innebära risker.

Vanliga frågor om övertid

Hur mycket övertid får man arbeta per år?

Den allmänna övertiden får enligt arbetstidslagen normalt uppgå till högst 200 timmar per kalenderår. Under särskilda förutsättningar kan ytterligare högst 150 timmar extra övertid tas ut. Kollektivavtal kan innehålla andra regler inom lagens och EU-rättens ramar.

Är övertidsersättning lagstadgad i Sverige?

Arbetstidslagen fastställer inte någon generell nivå för särskild övertidsersättning. Ersättningen regleras normalt genom kollektivavtal eller anställningsavtal.

Kan arbetsgivaren kräva övertid varje vecka?

Övertid får tas ut när det finns särskilt behov av ökad arbetstid, men lagens tidsgränser, regler om sammanlagd arbetstid och viloperioder måste följas. Kollektivavtal kan dessutom innehålla ytterligare villkor.

Har en anställd rätt att se registrerad övertid?

Ja. Enligt 11 § arbetstidslagen ska arbetsgivaren föra anteckningar om jourtid, övertid och mertid, och arbetstagaren har rätt att ta del av dem.

Vad gäller för deltidsanställda?

Tid över den avtalade deltiden räknas normalt först som mertid. När arbetstiden passerar det tillämpliga heltidsmåttet kan övertidsregler bli aktuella beroende på lag och kollektivavtal.

Vem kontaktas när reglerna inte följs?

Vid frågor om kollektivavtal och övertidsersättning är den fackliga organisationen normalt rätt instans. Vid misstänkta överträdelser av arbetstidslagens skyddsregler har Arbetsmiljöverket tillsynsansvar när reglerna inte har ersatts av kollektivavtal.

Redaktionen på vår webbplats rekommenderar även följande guide för den som vill läsa vidare om regler, ersättningar och ekonomiskt stöd: Barnskötare lön 2026: skillnaden mot förskollärare, ansvar, utbildning och lönegap i Sverige idag