Karensavdraget (inte karensdagen sedan 2019) = 20 % av veckolön. Dag 2–14: arbetsgivaren 80 %. Dag 15+: Försäkringskassan. Sjukpenningtaket och kollektivavtalets komplettering.
När en anställd blir sjuk i Sverige ligger det ekonomiska ansvaret först hos arbetsgivaren. Under de första 14 kalenderdagarna i en sjuklöneperiod betalar arbetsgivaren normalt sjuklön, som webbplatsens redaktion skriver workforyou.se. Från dag 15 kan den anställde i stället ansöka om sjukpenning hos Försäkringskassan, förutsatt att villkoren är uppfyllda.
Det är framför allt gränsen mellan sjuklöneperioden och den statliga sjukpenningen som skapar praktiska frågor. Karensavdraget, läkarintyget, återinsjuknande och olika typer av högriskskydd påverkar dessutom hur mycket som faktiskt betalas och av vem.
Reglerna bygger alltså inte på att Försäkringskassan ersätter lönebortfallet från första sjukdagen för en vanlig anställd.
En arbetsgivare betalar normalt sjuklön när en anställd på grund av sjukdom eller skada inte kan utföra sitt arbete. Sjuklöneperioden kan pågå i högst 14 kalenderdagar och börjar den första dag då arbetstagaren skulle ha arbetat men inte kan göra det på grund av sjukdom. När perioden väl har börjat räknas även lediga dagar in.
Sjuklönen motsvarar som huvudregel 80 procent av den lön och de anställningsförmåner som arbetstagaren förlorar till följd av den nedsatta arbetsförmågan. Det framgår även av lagen om sjuklön hos Sveriges riksdag. Kollektivavtal kan innehålla kompletterande eller avvikande regler för beräkningen.
”Sjuklönen är 80 procent av lönen.”
Försäkringskassan
Arbetsgivaren måste samtidigt bedöma om arbetstagaren har rätt till ersättningen. Ett läkarintyg innebär därför inte automatiskt att sjuklön ska betalas; intyget är ett underlag för bedömningen av arbetsförmågan.
| Tid i sjukperioden | Vem betalar normalt? | Vad händer? |
|---|---|---|
| Dag 1 | Arbetsgivaren | Sjuklön kan betalas, men karensavdrag görs normalt |
| Dag 2–7 | Arbetsgivaren | Sjuklön enligt reglerna om sjuklöneperiod |
| Från dag 8 | Arbetsgivaren | Läkarintyg behövs normalt för fortsatt sjuklön |
| Dag 8–14 | Arbetsgivaren | Sjuklönen fortsätter om villkoren är uppfyllda |
| Från dag 15 | Försäkringskassan | Den anställde kan ansöka om sjukpenning |
| Senast dag 21 | Arbetsgivaren | Sjukanmälan ska ha kommit in till Försäkringskassan |
Ett karensavdrag görs från sjuklönen i början av en sjuklöneperiod. Avdraget motsvarar 20 procent av den sjuklön som arbetstagaren genomsnittligen beräknas få under en arbetsvecka.
Det betyder inte alltid att den anställde förlorar exakt en hel dags ersättning. För en person som arbetar lika många timmar fem dagar i veckan motsvarar avdraget normalt ungefär en dags sjuklön. För skiftarbete, deltidsarbete eller ojämnt fördelade arbetspass kan resultatet bli annorlunda.
Karensavdraget beräknas utifrån en genomsnittlig arbetsvecka, inte enbart utifrån hur många timmar den anställde råkar vara borta första sjukdagen.
Ett förenklat exempel:
Kollektivavtal kan påverka den praktiska beräkningen. Arbetsgivare behöver därför kontrollera både sjuklönelagen och det kollektivavtal som gäller på arbetsplatsen.
Normalt behöver en anställd lämna läkarintyg till arbetsgivaren från och med den åttonde kalenderdagen i sjukperioden. Intyget ska ge arbetsgivaren ett underlag för att bedöma om arbetstagaren har nedsatt arbetsförmåga och därmed rätt till fortsatt sjuklön.
Läkarens bedömning och arbetsgivarens beslut fyller olika funktioner. Läkaren beskriver bland annat sjukdom, funktionsnedsättning och hur den påverkar arbetsförmågan. Arbetsgivaren beslutar om rätten till sjuklön under arbetsgivarperioden.
Om sjukfrånvaron fortsätter efter dag 14 används medicinska underlag också när Försäkringskassan bedömer rätten till ersättning.
”Läkarintyget är ett underlag för att du som arbetsgivare ska kunna bedöma om din medarbetare har rätt till sjuklön.”
Försäkringskassan
När den anställde har varit sjuk i 14 kalenderdagar upphör normalt arbetsgivarens ordinarie sjuklöneperiod. Arbetsgivaren ska då sjukanmäla personen till Försäkringskassan, helst dag 15. Enligt myndighetens aktuella information ska anmälan ha kommit in senast dag 21.
Först därefter kan den anställde normalt ansöka om sjukpenning. Försäkringskassan gör en egen prövning av arbetsförmågan och beslutar om ersättning ska betalas. Att arbetsgivaren tidigare har betalat sjuklön betyder därför inte automatiskt att sjukpenning beviljas.
Försäkringskassan beskriver processen för anställda som en övergång där arbetsgivaren först måste registrera sjukfallet innan den försäkrade kan skicka in sin ansökan.
”Du kan få sjukpenning från den 15:e dagen du är sjuk.”
Försäkringskassan
För arbetsgivaren och arbetstagaren innebär dag 15 flera konkreta moment:
Arbetsgivarens sjukanmälan och den anställdes ansökan om sjukpenning är alltså två separata åtgärder.
Återinsjuknande kan påverka både karensavdraget och hur sjuklöneperioden räknas. Om den anställde blir sjuk igen inom fem kalenderdagar räknas sjukfallen normalt ihop. Då ska arbetsgivaren inte göra ett nytt karensavdrag om ett fullständigt avdrag redan har gjorts i samma sjuklöneperiod.
Om det har gått mer än fem kalenderdagar blir det däremot normalt ett nytt sjukfall. En ny sjuklöneperiod börjar och arbetsgivaren gör ett nytt karensavdrag enligt de vanliga reglerna.
| Situation | Ny sjuklöneperiod? | Nytt karensavdrag? |
|---|---|---|
| Åter sjuk inom 5 kalenderdagar | Normalt nej | Normalt nej |
| Åter sjuk efter mer än 5 kalenderdagar | Ja | Ja |
| Fler än 10 karensavdrag inom 12 månader | Ny period kan börja | Karens kan falla bort |
| Beviljat särskilt högriskskydd vid frekvent sjukdom | Reglerna om sjuklön gäller | Karensavdrag görs inte |
Det finns också ett allmänt skydd för personer med många sjukperioder. När en arbetstagare redan har fått karensavdrag vid tio tillfällen under en tolvmånadersperiod ska ytterligare karensavdrag normalt inte göras under den perioden. Regeln finns direkt i sjuklönelagen.
Personer som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning förväntas vara sjuka ofta eller under längre perioder kan under vissa förutsättningar få särskilt högriskskydd.
Försäkringskassan anger bland annat risk för fler än tio sjukperioder under ett år eller en sjukperiod på mer än 28 dagar som situationer där skyddet kan bli aktuellt. När skyddet gäller kan arbetsgivaren ansöka om ersättning för hela sjuklönekostnaden. Vid högriskskydd som gäller frekvent sjukfrånvaro görs inte karensavdrag.
Det är viktigt att skilja detta från den tidigare generella ersättningen för höga sjuklönekostnader. Den ersättningen upphörde den 1 juli 2024. Försäkringskassans dokumentation anger att den sista ordinarie perioden som omfattades var januari–juni 2024.
För en vanlig anställning kan hanteringen sammanfattas i följande ordning:
Den centrala myndighetsinformationen om arbetsgivarens ansvar finns på Försäkringskassans sida om sjuklön.
Arbetsgivaren betalar normalt sjuklön under de första 14 kalenderdagarna i sjuklöneperioden. Från dag 15 kan Försäkringskassan betala sjukpenning om den anställde ansöker och uppfyller villkoren.
Sjuklönen är normalt 80 procent av den lön och de anställningsförmåner som arbetstagaren förlorar på grund av sjukfrånvaron. Karensavdrag görs normalt i början av sjuklöneperioden.
Nej. Karensavdraget beräknas som 20 procent av den sjuklön som motsvarar en genomsnittlig arbetsvecka. För regelbundet heltidsarbete kan det i praktiken motsvara ungefär en dags sjuklön, men det behöver inte göra det.
En anställd behöver normalt lämna läkarintyg från den åttonde kalenderdagen i sjukperioden. Intyget är ett underlag för bedömningen av rätten till ersättning.
För en vanlig anställd blir sjukpenning aktuell från dag 15. Arbetsgivaren måste först sjukanmäla den anställde till Försäkringskassan, varefter den anställde själv ansöker om sjukpenning.
Inte normalt om återinsjuknandet sker inom fem kalenderdagar och sjukfallen därmed räknas som samma sjuklöneperiod. Har det gått mer än fem kalenderdagar börjar normalt en ny sjuklöneperiod med ett nytt karensavdrag.
Redaktionen på vår webbplats rekommenderar även följande guide för den som vill läsa vidare om regler, ersättningar och ekonomiskt stöd: Rörmokare lön 2026: avtal, jour, beredskap och energiomställningens löneeffekt
SAM-skyldigheten (AFS 2001:1), OSA-föreskriften, skyddsombudets rätt att stoppa arbetet – och eskaleringskedjan från risk till Arbetsmiljöverket.
50 tim/månad och 200 tim/år (lag), plus 150 extra. Övertid kräver ersättning – pengar eller tid. Chefsundantaget och vad som händer om…
FLL ger ledighetsrätten, socialförsäkringsbalken styr pengarna. 480 dagar, 90 reserverade per förälder, 80 % av SGI – och karriärskyddets praktiska tillämpning.
