Semesterlagen 2026: 25 semesterdagar, semesterlön, sjukdom och sparad semester – rättigheter
Fyra sammanhängande sommarveckor, besked två månader i förväg, fem sparade dagar i fem år och sjukdagar som återförs – semesterlagens skarpaste regler.
Fyra sammanhängande sommarveckor, besked två månader i förväg, fem sparade dagar i fem år och sjukdagar som återförs – semesterlagens skarpaste regler.

Semesterlagen ger anställda i Sverige rätt till 25 semesterdagar per semesterår, men rätten till ledighet är inte samma sak som rätten till betald semester, som webbplatsens redaktion skriver workforyou.se. Reglerna omfattar också när huvudsemestern ska läggas, vad som händer vid sjukdom under ledigheten, vilka dagar som får sparas och när semesterersättning ska betalas när en anställning upphör.
Den centrala regleringen finns i semesterlagen (1977:480) hos Sveriges riksdag. Kollektivavtal kan samtidigt innehålla andra eller mer förmånliga regler på flera områden, vilket gör att lagens miniminivå inte alltid motsvarar det faktiska semesteravtalet på arbetsplatsen.
”En arbetstagare har rätt till tjugofem semesterdagar varje semesterår.”
Semesterlagen, 4 §
Den grundläggande rätten till 25 semesterdagar gäller varje semesterår. Den som börjar sin anställning efter den 31 augusti har enligt lagen däremot rätt till endast fem semesterdagar under det pågående semesteråret. För en anställning som är avsedd att pågå högst tre månader kan arbetsgivare och arbetstagare avtala om att semesterledighet inte ska läggas ut; då finns i stället rätt till semesterersättning.
Betalda semesterdagar måste först tjänas in. Semesterlagen skiljer därför mellan semesterledighet och semesterlön. En nyanställd kan ha rätt att vara ledig utan att ha tjänat in full betalning för alla lediga dagar.
Skillnaden mellan semesterdagar och betalda semesterdagar är en av semesterlagens mest praktiska regler.
Enligt lagens huvudmodell löper intjänandeåret från den 1 april till den 31 mars. Semesteråret följer därefter under motsvarande period. Kollektivavtal kan dock använda andra modeller, exempelvis att intjänandeår och semesterår sammanfaller.
| Situation | Huvudregel enligt semesterlagen |
|---|---|
| Anställd hela intjänandeåret | Upp till 25 betalda semesterdagar |
| Nyanställd under året | Antalet betalda dagar beror på intjänandetiden |
| Anställning börjar efter 31 augusti | Rätt till 5 semesterdagar under aktuellt semesterår |
| Kort anställning, högst 3 månader | Semesterledighet kan avtalas bort, semesterersättning kvarstår |
| Obetald semester | Arbetstagaren kan avstå från sådana dagar |
Verksamt.se, som drivs av svenska myndigheter, beskriver samma huvudregel och förklarar hur antalet betalda dagar beräknas utifrån anställningstiden. Sidan uppdaterades senast den 14 april 2026.
”Enligt semesterlagen har alla anställda rätt till 25 dagars semester under ett år.”
Verksamt.se

En central del av semesterlagen i Sverige är rätten till en längre sammanhängande ledighet. Om inget annat har avtalats ska semesterledigheten läggas så att arbetstagaren får minst fyra veckors sammanhängande ledighet under juni, juli eller augusti. Semesterperioden kan i vissa fall förläggas på annat sätt när särskilda skäl finns.
Det betyder däremot inte att arbetstagaren ensidigt bestämmer exakt vilka fyra veckor som ska tas ut. Arbetsgivaren och arbetstagaren ska försöka komma överens om semesterförläggningen. Om någon överenskommelse inte kan nås bestämmer arbetsgivaren, såvida inte kollektivavtal eller andra tillämpliga regler säger något annat.
När arbetsgivaren fattar beslut om förläggningen utan överenskommelse ska arbetstagaren som huvudregel underrättas minst två månader innan ledigheten börjar. Vid särskilda skäl kan besked lämnas senare och då, om möjligt, minst en månad före semesterstarten.
Rätten gäller alltså fyra sammanhängande sommarveckor, inte en ovillkorlig rätt att själv välja semesterperiod.
De viktigaste reglerna om huvudsemestern kan sammanfattas i tre steg:
Semesterlön och semestertillägg regleras särskilt i lagen. För en arbetstagare med fast vecko- eller månadslön används normalt sammalöneregeln, om förutsättningarna för den är uppfyllda.
Semesterlönen består då av den aktuella vecko- eller månadslönen, fasta lönetillägg samt semestertillägg. Enligt semesterlagen är semestertillägget 0,43 procent av månadslönen för varje betald semesterdag för månadsavlönade. För veckoavlönade är motsvarande nivå 1,82 procent av veckolönen.
För andra löneformer kan procentregeln behöva användas. Det gäller bland annat när lönen inte är bestämd per vecka eller månad, när sysselsättningsgraden har varierat eller när den rörliga lönen uppgår till en större del av den sammanlagda lönen.
Semesterlön ska inte förväxlas med semesterersättning; ersättning används bland annat när intjänad semester inte kan tas ut eftersom anställningen upphör.
En regel som får stor praktisk betydelse gäller sjuk under semester. Om en arbetstagare blir sjuk eller drabbas av en arbetsskada under semesterledigheten kan sjukdagarna, under rätt förutsättningar, undantas från semesteruttaget. Det kräver att arbetstagaren utan dröjsmål begär att dagarna inte ska räknas som semesterdagar.
Semester behöver alltså inte förbrukas på dagar då arbetstagaren på grund av sjukdom ändå inte hade kunnat arbeta. De återstående semesterdagarna ska enligt lagen läggas ut i ett sammanhang, om arbetstagaren inte går med på något annat.
Arbetsgivarverkets vägledning om semester beskriver samma princip inom det statliga avtalsområdet och påpekar att semesterdagar som inte kunde tas ut på grund av sjukdom ska hanteras enligt 15 § semesterlagen.
”Arbetstagaren har dock rätt att få de semesterdagar som ej kunde tas ut på grund av sjukdom förlagda i ett sammanhang.”
Arbetsgivarverket
Det praktiska förfarandet är därför viktigt:
Reglerna om sparad semester gäller betalda dagar utöver 20. En arbetstagare som har mer än 20 betalda semesterdagar under semesteråret får alltså spara en eller flera av de överskjutande dagarna.
Enligt huvudregeln ska en sparad dag tas ut inom fem år från utgången av det semesterår då den sparades. Obetalda semesterdagar kan inte sparas. Under ett år då tidigare sparade semesterdagar tas ut får nya dagar enligt lagens huvudregel inte samtidigt sparas.
Fem betalda veckor innebär inte att alla fem veckor kan flyttas fram till framtida år.
Om minst fem sparade dagar tas ut samtidigt säger lagen dessutom att dessa dagar och den ordinarie semesterledigheten för året ska läggas ut i en följd, om inget annat har avtalats.
En anställd har 25 betalda semesterdagar och använder 22 under året. De tre återstående dagarna överstiger gränsen på 20 och kan därför sparas. Om samma person däremot endast har tjänat in 18 betalda dagar finns inga betalda dagar över 20 att spara enligt huvudregeln.
Arbetsgivaren får normalt inte lägga ut semester under uppsägningstid utan arbetstagarens medgivande. Regeln gäller oavsett om anställningen har sagts upp av arbetsgivaren eller arbetstagaren, med ett särskilt undantag när uppsägningstiden överstiger sex månader.
Redan planerad semester kan också påverkas när arbetsgivaren säger upp en arbetstagare av skäl som inte hänför sig till arbetstagaren personligen. Under lagens förutsättningar kan arbetstagaren begära att den utlagda semestern upphävs.
När anställningen avslutas och intjänad semesterlön fortfarande finns kvar ska den i normalfallet betalas som semesterersättning vid uppsägning. Semesterersättningen ska enligt 30 § betalas utan oskäligt dröjsmål och senast en månad efter att anställningen upphört, om den går att beräkna inom den tiden.
All frånvaro minskar inte intjänandet av semesterlön. Semesterlagen räknar flera typer av frånvaro som semesterlönegrundande under vissa tidsgränser.
Några centrala exempel är:
Vid långvarig frånvaro finns ytterligare begränsningar. För sjukfrånvaro upphör den exempelvis att vara semesterlönegrundande när arbetstagaren har varit helt eller delvis frånvarande under ett helt intjänandeår utan ett längre avbrott än 14 dagar i följd.

Nej. Lagen ger som huvudregel rätt till 25 semesterdagar, men antalet betalda dagar beror på hur mycket semesterlön som har tjänats in. Kollektivavtal och förskottssemester kan ge andra praktiska villkor.
Ja, om arbetsgivaren och arbetstagaren inte kan komma överens kan arbetsgivaren normalt besluta om förläggningen. Regler om förhandling, kollektivavtal och krav på framförhållning kan samtidigt påverka processen.
Som huvudregel ja. Minst fyra sammanhängande veckor ska förläggas under juni–augusti om inget annat har avtalats eller särskilda skäl motiverar en annan förläggning.
Inte nödvändigtvis. Om sjukdomen anmäls och arbetstagaren utan dröjsmål begär att dagen ska behandlas som sjukdag ska den under lagens förutsättningar inte räknas som semesterdag.
Betalda semesterdagar som överstiger 20 får sparas enligt semesterlagens huvudregel. Sparade dagar ska normalt tas ut inom fem år.
Intjänad semesterlön som inte har betalats genom uttagen semester omvandlas normalt till semesterersättning. Den ska som huvudregel betalas senast en månad efter anställningens slut.
Redaktionen på vår webbplats rekommenderar även följande guide för den som vill läsa vidare om regler, ersättningar och ekonomiskt stöd: Flygledare lön: Sveriges högst betalda yrke utan chefsansvar
Vad händer med lön och uppsägningstid vid konkurs? Statlig lönegaranti, takbelopp, tidsgränser och hur du bevakar din fordran.
SÄVA blir fast jobb efter 12 månader, vikariat efter två år – automatiskt. Anställningsformerna, företrädesrätterna och fällorna med staplade kontrakt.
Max sex månader, automatisk övergång till fast, besked två veckor i förväg – och full lön, semester och sjuklön under tiden. Reglerna…