Arbetstid och flextid i Sverige: lagens gränser, övertidstak och regler som gäller 2026

Arbetstidslagen sätter den grundläggande ramen för hur länge en anställd får arbeta i Sverige, som webbplatsens redaktion skriver workforyou.se. Huvudregeln är högst 40 timmars ordinarie arbetstid per vecka, men kollektivavtal kan ersätta hela eller delar av lagen och skapa andra arbetstidsmått, beräkningsperioder och regler för övertid.

Flextid är däremot inte en lagstadgad rättighet. Den bygger normalt på kollektivavtal, lokalt flextidsavtal eller arbetsgivarens regler, vilket gör att två personer med samma veckoarbetstid kan ha helt olika möjligheter att styra när arbetsdagen börjar och slutar.

Arbetstidslagen sätter ramen för hur mycket arbete som är tillåtet

Enligt 5 § i arbetstidslagen hos Sveriges riksdag får den ordinarie arbetstiden uppgå till högst 40 timmar i veckan. Om verksamheten kräver en annan förläggning kan arbetstiden i vissa fall beräknas som ett genomsnitt på högst 40 timmar per vecka under en period på upp till fyra veckor.

”Den ordinarie arbetstiden får uppgå till högst 40 timmar i veckan.”

Det innebär inte att varje arbetsvecka alltid måste bestå av exakt 40 timmar. Ett schema kan exempelvis innehålla längre arbetstid under vissa veckor och kortare under andra, förutsatt att reglerna om genomsnittsberäkning, vila och eventuell kollektivavtalsreglering följs.

Arbetstid i Sverige omfattar dessutom mer än den schemalagda ordinarie tiden. När gränserna bedöms kan övertid, mertid och jourtid få betydelse, och lagen innehåller en separat begränsning för den sammanlagda arbetstiden.

Regel	Huvudgräns enligt arbetstidslagen
Ordinarie arbetstid	Högst 40 timmar per vecka
Sammanlagd arbetstid	Högst 48 timmar i genomsnitt per vecka
Beräkningsperiod för 48-timmarsgränsen	Högst 4 månader
Dygnsvila	Minst 11 sammanhängande timmar per 24 timmar
Veckovila	Minst 36 sammanhängande timmar per 7 dagar
Allmän övertid	Högst 200 timmar per kalenderår
Extra övertid	Högst 150 timmar per kalenderår under särskilda förutsättningar

En arbetsvecka på mer än 40 timmar är alltså inte automatiskt olaglig; det avgörande är vilken arbetstid det gäller och hur reglerna ska tillämpas över den aktuella beräkningsperioden.

Övertid har både kortsiktiga och årliga tak

Övertid enligt arbetstidslagen är i lagens mening arbete som går utöver den ordinarie arbetstiden och, där det är relevant, jourtiden. Allmän övertid får tas ut när det finns ett särskilt behov av ökad arbetstid.

Gränsen är högst 48 timmar under fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad. Därutöver finns ett årsmaximum på 200 timmar allmän övertid per arbetstagare. Det räcker därför inte att en arbetsgivare håller sig under årstaket; även de kortare begränsningsperioderna måste respekteras.

När särskilda skäl finns och situationen inte rimligen har kunnat lösas på annat sätt medger lagen ytterligare högst 150 timmar extra övertid under ett kalenderår. Allmän och extra övertid får dock tillsammans fortfarande inte överstiga 48 timmar under fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad.

De centrala nivåerna blir därför:

1. upp till 200 timmar allmän övertid per kalenderår,
2. ytterligare upp till 150 timmar extra övertid när lagens villkor är uppfyllda,
3. fortsatt begränsning till 48 timmar på fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad för allmän och extra övertid tillsammans.

”Övertid utöver allmän övertid får tas ut med högst 150 timmar per arbetstagare under ett kalenderår.”

Nödfallsövertid är en separat kategori. Den gäller vid exempelvis natur- eller olyckshändelser eller liknande oförutsedda situationer som orsakar eller riskerar att orsaka allvarliga avbrott eller skador. Det är alltså inte en generell reserv för hög arbetsbelastning eller dålig bemanningsplanering.

Flextid är inte samma sak som övertid

Flextid på jobbet innebär normalt att den anställde inom bestämda ramar kan påverka arbetstidens förläggning. Ett flextidsavtal kan exempelvis innehålla en fast tid då alla ska vara i tjänst, flexramar för arbetsdagens början och slut samt ett maximalt positivt eller negativt flexsaldo.

En timme som läggs till flexsaldot blir inte automatiskt en övertidstimme. Den kan fortfarande vara en del av den ordinarie arbetstiden som endast har förlagts annorlunda. Vad som ska betraktas som övertid vid arbete inom ett flextidssystem regleras därför ofta i det lokala avtalet.

Arbetsgivarverket beskriver exempelvis för det statliga avtalsområdet att vad som är övertidsarbete i samband med tjänstgöring på flextid regleras i lokalt kollektivavtal. Arbetsgivarverkets information om arbetstid visar därmed tydligt varför flexsaldo och övertid måste hållas isär.

”Vad som är övertidsarbete i samband med tjänstgöring på flextid regleras i lokalt kollektivavtal.”

Ett typiskt flextidssystem behöver därför ange:

• när flexramarna börjar och slutar,
• vilka tider som är obligatorisk närvaro,
• hur stort plus- och minussaldo som får sparas,
• när flexledighet får tas ut,
• hur överskjutande flexsaldo hanteras,
• när arbete utanför ordinarie tid övergår till beordrad övertid.

Ett stort plussaldo betyder inte i sig att arbetsgivaren är skyldig att betala övertidsersättning.

48-timmarsregeln begränsar den totala arbetsbelastningen

Utöver övertidstaken finns en central regel som ofta förbises: den sammanlagda arbetstiden får enligt 10 b § normalt vara högst 48 timmar per vecka i genomsnitt under en beräkningsperiod på högst fyra månader.

I denna bedömning är det inte enbart den ordinarie arbetstiden som är relevant. Regleringen är utformad för att begränsa det totala arbetstidsuttaget. Semester och sjukfrånvaro under tid då personen annars skulle ha arbetat ska dessutom behandlas som fullgjord arbetstid vid beräkningen enligt lagen.

Det gör 48 timmars arbetsvecka till en genomsnittsregel snarare än ett absolut förbud mot att arbeta exempelvis 50 timmar under en enskild vecka. En sådan vecka måste dock rymmas inom övriga regler och balanseras så att genomsnittet under den tillämpliga perioden håller sig inom tillåten nivå.

Kollektivavtal kan förändra hur arbetstidsbestämmelserna tillämpas. Arbetsmiljöverket förklarar att arbetstidslagen helt eller delvis kan ersättas genom kollektivavtal, medan EU-reglerna samtidigt innehåller minimikrav bland annat för dygnsvila, veckovila och sammanlagd arbetstid.

Dygnsvila, veckovila och raster gäller även vid övertid

Dygnsvila och veckovila begränsar hur arbetspassen kan läggas även när övertid är tillåten. Huvudregeln är minst 11 timmars sammanhängande dygnsvila under varje 24-timmarsperiod samt minst 36 timmars sammanhängande veckovila under varje sjudagarsperiod.

Det innebär exempelvis att återkommande sena kvällar följda av mycket tidiga morgonpass kan strida mot viloreglerna även om det totala antalet övertidstimmar ligger under årstaket.

Arbetsmiljöverket betonar att övertid inte sätter viloreglerna ur spel. Vid hög arbetsbelastning måste arbetsgivaren fortfarande hantera dygnsvila, veckovila, raster och pauser enligt de regler som gäller för arbetsplatsen.

Laglig övertid är därför inte bara en fråga om antalet timmar utan också om när timmarna förläggs.

För raster gäller som utgångspunkt att arbetstagaren inte ska arbeta mer än fem timmar i följd utan rast. Arbetsgivaren ska dessutom ordna arbetet så att de pauser som behövs kan tas. En rast räknas normalt inte som arbetstid eftersom arbetstagaren får lämna arbetsstället, medan pauser ingår i arbetstiden.

Kollektivavtalet kan vara viktigare än lagens huvudregel

Arbetstidslagen är i betydande delar dispositiv. Ett centralt kollektivavtal kan därför ersätta hela eller vissa delar av lagen, och lokala avtal kan därefter innehålla mer detaljerade regler om schema, flextid och övertid.

Det betyder att en korrekt bedömning på en arbetsplats ofta kräver tre dokument i rätt ordning:

1. arbetstidslagen och dess grundläggande skyddsregler,
2. det centrala kollektivavtal som gäller för verksamheten,
3. lokala arbetstids- och flextidsavtal samt individuella villkor.

En arbetsplats med kollektivavtal kan därför ha ett annat ordinarie veckoarbetstidsmått än 40 timmar och egna regler om exempelvis övertidsersättning eller kompensationsledighet. Själva betalningen för övertid ska inte blandas ihop med lagens tak för hur mycket övertid som får tas ut; ersättningsnivåerna följer i praktiken ofta av kollektivavtal eller anställningsvillkor.

Arbetsgivaren ska samtidigt kunna följa arbetstidsuttaget. Enligt Arbetsmiljöverket ska arbetsgivare föra anteckningar om jourtid, övertid och mertid, och arbetstagare samt berörda fackliga organisationer har rätt att ta del av dessa uppgifter.

Vanliga frågor om arbetstid och flextid

Är 40 timmar i veckan alltid maxgränsen?

Nej. 40 timmar är huvudregeln för ordinarie arbetstid enligt arbetstidslagen. Arbetstiden kan genomsnittsberäknas i vissa situationer, och kollektivavtal kan innehålla andra regler.

Hur mycket övertid får en anställd arbeta per år?

Lagens huvudregel medger högst 200 timmar allmän övertid per kalenderår. Under särskilda förutsättningar kan ytterligare högst 150 timmar extra övertid tas ut, samtidigt som de kortare gränserna per fyra veckor eller kalendermånad gäller.

Är plustid på flexkontot samma sak som övertid?

Nej. Plustid kan vara ordinarie arbetstid som har förlagts flexibelt. För att tiden ska behandlas som övertid behöver villkoren i det tillämpliga avtalet vara uppfyllda, exempelvis krav på att övertiden ska vara beordrad eller godkänd.

Har alla anställda rätt till flextid?

Nej. Någon generell lagstadgad rätt till flextid finns inte. Flextid bygger normalt på kollektivavtal, lokalt avtal eller arbetsgivarens arbetstidsregler.

Får arbetsgivaren lägga ut hur mycket övertid som helst om den anställde får betalt?

Nej. Ersättning upphäver inte arbetstidslagens eller kollektivavtalets begränsningar. Övertidstak, sammanlagd arbetstid, dygnsvila och veckovila måste fortfarande hanteras enligt det regelverk som gäller.

Måste arbetsgivaren registrera övertiden?

Ja. När arbetstidslagen gäller ska arbetsgivaren föra anteckningar om bland annat övertid, mertid och jourtid. Registreringen gör det möjligt att kontrollera både kortsiktiga gränser och det sammanlagda uttaget under året.

Redaktionen på vår webbplats rekommenderar även följande guide för den som vill läsa vidare om regler, ersättningar och ekonomiskt stöd: Sjuklön och karensavdrag: vem betalar vad – och när tar Försäkringskassan vid