Arbetsmiljö och SAM: skyddsombudets rätt, riskbedömning, handlingsplan och åtgärder på jobbet

Svenskt arbetsmiljöarbete bygger på att risker inte bara registreras utan förs vidare till bedömning, beslut, åtgärd och kontroll, som webbplatsens redaktion skriver workforyou.se. Sedan den 1 januari 2025 regleras grunderna för systematiskt arbetsmiljöarbete i AFS 2023:1, som ersatte AFS 2001:1. Föreskrifterna gäller all verksamhet där arbetstagare utför arbete för en arbetsgivares räkning, även när arbetet sker på distans.

Arbetsgivaren bär ansvaret för arbetsmiljön, medan arbetstagare och skyddsombud ska ges möjlighet att medverka. Skyddsombudet har dessutom särskilda rättigheter enligt arbetsmiljölagen, bland annat rätt till information, deltagande i planering, möjlighet att begära konkreta åtgärder och, vid omedelbar och allvarlig fara, rätt att stoppa arbete i väntan på Arbetsmiljöverkets ställningstagande.

Ett fungerande SAM går att följa från upptäckt risk till dokumenterad och kontrollerad åtgärd.

Vad SAM innebär i praktiken

SAM är inte en årlig skyddsrond eller en pärm med policydokument. Enligt Arbetsmiljöverkets AFS 2023:1 ska arbetsgivaren organisera, genomföra och följa upp arbetsmiljöarbetet för att förebygga ohälsa och olycksfall.

Arbetsmiljön behöver därför undersökas återkommande och även när verksamheten förändras. Det kan handla om nya arbetstider, omorganisation, personalminskningar, ny utrustning, ändrade produktionsmetoder eller flytt till andra lokaler. Riskbedömningen ska göras innan planerade förändringar genomförs.

”Riskbedömningar ska alltid dokumenteras skriftligt.”
Arbetsmiljöverket, AFS 2023:1, 11 §

Den praktiska arbetsgången kan beskrivas i fem steg:

1. Undersök arbetsmiljön och identifiera risker.
2. Bedöm sannolikheten för ohälsa eller olycksfall och möjliga konsekvenser.
3. Åtgärda risker direkt när det är möjligt.
4. Lägg kvarstående åtgärder i en skriftlig handlingsplan.
5. Kontrollera att genomförda åtgärder faktiskt har minskat risken.

En riskbedömning arbetsmiljö ska alltså inte stanna vid formuleringen ”risk finns”. Dokumentationen behöver visa vilken risk som identifierats och om den bedöms som allvarlig. Metoden kan anpassas efter verksamheten, men resultatet måste vara tillräckligt konkret för att ligga till grund för åtgärder.

Steg i SAM	Praktisk fråga	Dokumentation
Undersökning	Vad kan orsaka ohälsa eller olycksfall?	Observationer, skyddsrond, tillbud, mätningar
Riskbedömning	Hur sannolik och allvarlig är risken?	Skriftlig riskbedömning
Åtgärd	Kan risken tas bort eller minskas direkt?	Beslut och genomförd åtgärd
Handlingsplan	Vad kan inte lösas omedelbart?	Åtgärd, ansvarig och tidpunkt
Kontroll	Fungerade åtgärden?	Uppföljning och eventuell ny bedömning

Skyddsombudets rättigheter i arbetsmiljöarbetet

Ett skyddsombud företräder arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor. Enligt 6 kap. 2 § arbetsmiljölagen ska ett eller flera skyddsombud utses på arbetsställen där minst fem arbetstagare regelbundet arbetar. Skyddsombud ska även utses på mindre arbetsställen när arbetsförhållandena kräver det.

Uppdraget är bredare än att delta på skyddsronder. Skyddsombudet ska bland annat bevaka skyddet mot ohälsa och olycksfall och följa hur arbetsgivaren uppfyller kraven på det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Skyddsombudet har rätt att:

• delta vid planering av nya eller förändrade lokaler, arbetsprocesser, arbetsmetoder och arbetsorganisation,
• medverka när handlingsplaner för arbetsmiljön tas fram,
• få information om förändringar som har betydelse för arbetsmiljön,
• ta del av handlingar och upplysningar som behövs för uppdraget,
• få den ledighet som krävs för uppdraget med bibehållna anställningsförmåner,
• begära arbetsmiljöåtgärder enligt 6 kap. 6 a § arbetsmiljölagen.

”Skyddsombud företräder arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor och skall verka för en tillfredsställande arbetsmiljö.”
Arbetsmiljölagen, 6 kap. 4 §

Skyddsombudets medverkan ska ske innan viktiga förändringar är låsta, inte först när konsekvenserna redan har uppstått.

Från upptäckt risk till konkret åtgärd

När en risk upptäcks behöver den beskrivas så precist att det går att fatta beslut om vad som ska göras. ”Hög arbetsbelastning” är exempelvis mindre användbart än en beskrivning av vilka arbetsuppgifter som inte ryms inom arbetstiden, hur länge situationen pågått och vilka konsekvenser som observerats.

Samma princip gäller fysiska risker. Buller, kemisk exponering, belastningsergonomi, fallrisker och risker vid maskiner kräver olika typer av undersökningar, men arbetsgången inom SAM är densamma.

Arbetsgivaren bör i första hand försöka ta bort eller minska risken vid källan. Det framgår också av de allmänna råden till AFS 2023:1. Individuella instruktioner eller personlig skyddsutrustning blir aktuella när risken inte kan elimineras genom tekniska eller organisatoriska lösningar.

När handlingsplanen krävs

En handlingsplan arbetsmiljö behövs när en nödvändig åtgärd inte kan genomföras omedelbart. Enligt 13 § AFS 2023:1 ska planen ange när varje åtgärd ska vara genomförd och vem som ansvarar för att den genomförs.

En användbar handlingsplan kan exempelvis innehålla:

Identifierad risk	Åtgärd	Ansvar	Klart senast	Uppföljning
Tunga manuella lyft	Införa lyfthjälpmedel	Produktionschef	30 oktober	Kontroll efter fyra veckor
Hög ljudnivå	Bullermätning och teknisk dämpning	Arbetsledare	15 november	Ny mätning
Otydliga prioriteringar	Fast veckovis prioritering av arbetsuppgifter	Enhetschef	1 oktober	Avstämning efter sex veckor

En handlingsplan är inte slutpunkten. Föreskrifterna kräver också kontroll av genomförda åtgärder. Om en åtgärd inte fungerar eller skapar nya risker måste arbetsgivaren överväga kompletterande eller andra åtgärder.

När skyddsombudet kan använda 6:6a

Om skyddsombudet anser att arbetsgivaren behöver ingripa kan ombudet använda rätten i 6 kap. 6 a § arbetsmiljölagen. En sådan 6:6a-begäran innebär att skyddsombudet vänder sig till arbetsgivaren och begär åtgärder eller en viss undersökning av arbetsmiljön.

Begäran bör vara konkret. Problemet behöver beskrivas, liksom vilka åtgärder eller undersökningar som efterfrågas. Skyddsombudet kan samtidigt ange när svar önskas.

”Arbetsgivaren skall genast lämna skyddsombudet en skriftlig bekräftelse på att han mottagit dennes begäran.”
Arbetsmiljölagen, 6 kap. 6 a §

Arbetsgivaren ska utan dröjsmål lämna besked i frågan. Om begäran inte beaktas inom skälig tid kan skyddsombudet vända sig till Arbetsmiljöverket. Myndigheten prövar då om ett föreläggande eller förbud ska meddelas.

Det betyder inte att varje arbetsmiljöfråga bör starta med en formell 6:6a-begäran. Många problem kan lösas genom ordinarie SAM, dialog med ansvarig chef och en tydlig handlingsplan. Bestämmelsen blir särskilt relevant när ett konkret arbetsmiljöproblem kvarstår trots att arbetsgivaren har fått kännedom om det.

En 6:6a-begäran ersätter inte SAM utan blir ett verktyg när den ordinarie vägen inte leder till tillräcklig åtgärd.

När skyddsombudet får stoppa arbete

Skyddsombudets mest ingripande befogenhet finns i 6 kap. 7 § arbetsmiljölagen. Om ett arbete innebär omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv eller hälsa och rättelse inte genast kan uppnås genom kontakt med arbetsgivaren, kan skyddsombudet besluta att arbetet ska avbrytas.

Ett skyddsombudsstopp är därför inte samma sak som en vanlig invändning mot arbetsmiljön. Kravet på omedelbar och allvarlig fara sätter en högre tröskel.

Stoppningsrätten kan aktualiseras exempelvis när:

• en akut risk för svår personskada föreligger,
• nödvändigt skydd mot en farlig exponering saknas,
• arbete fortsätter trots ett säkerhetsfel som innebär omedelbar fara,
• ensamarbete medför en skyddsrisk som inte genast kan rättas till.

Arbetet är stoppat i avvaktan på Arbetsmiljöverkets ställningstagande. Den rättsliga grunden och den aktuella lydelsen finns direkt i 6 kap. arbetsmiljölagen.

Dokumentation som gör SAM användbart

Dokumentationskraven varierar beroende på vilken del av arbetsmiljöarbetet det gäller. Riskbedömningar ska alltid dokumenteras skriftligt. Arbetsmiljöpolicy och SAM-rutiner ska vara skriftliga när verksamheten har tio eller fler arbetstagare.

Dokumentationen behöver samtidigt vara praktiskt användbar. Ett omfattande formulär utan ansvarig person, deadline eller uppföljning ger svag styrning även om många fält har fyllts i.

Fyra frågor bör kunna besvaras i ett fungerande ärende:

1. Vilken risk har identifierats?
2. Hur har risken bedömts?
3. Vem ska genomföra vilken åtgärd och när?
4. Hur och när kontrolleras resultatet?

Förändringar i verksamheten är ett område där processen ofta behöver starta tidigt. Arbetsmiljöverket beskriver riskbedömning inför förändringar som ett krav före exempelvis personalförändringar, ändrade arbetsmetoder eller arbetstider, ombyggnation och införande av ny arbetsutrustning.

Riskbedömningen ska komma före beslutets praktiska genomförande för att förebyggande åtgärder ska kunna få effekt.

Vanliga frågor om SAM och skyddsombud

Vem ansvarar för SAM?

Arbetsgivaren ansvarar för att reglerna om SAM följs. Uppgifter kan fördelas till chefer, arbetsledare eller andra arbetstagare, men arbetsgivaren har kvar det övergripande arbetsmiljöansvaret.

Måste alla riskbedömningar vara skriftliga?

Ja. Enligt AFS 2023:1 ska riskbedömningar alltid dokumenteras skriftligt. Dokumentationen ska visa vilka risker som finns och om de är allvarliga.

När måste en handlingsplan upprättas?

När en nödvändig arbetsmiljöåtgärd inte genomförs omedelbart ska den dokumenteras i en skriftlig handlingsplan. Där ska ansvarig person och tidpunkt för genomförandet framgå.

Vad innebär 6:6a för ett skyddsombud?

6 kap. 6 a § arbetsmiljölagen ger skyddsombudet rätt att begära arbetsmiljöåtgärder eller en undersökning från arbetsgivaren. Om arbetsgivaren inte agerar inom skälig tid kan frågan föras vidare till Arbetsmiljöverket.

Får skyddsombudet ta del av arbetsmiljödokument?

Ja. Enligt 6 kap. 6 § arbetsmiljölagen har skyddsombud rätt att ta del av de handlingar och få de upplysningar som behövs för uppdraget.

När får ett skyddsombud stoppa arbetet?

Skyddsombudet kan stoppa ett arbete när det innebär omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv eller hälsa och risken inte genast kan rättas efter kontakt med arbetsgivaren. Arbetsmiljöverket får därefter ta ställning till om arbetet kan återupptas.

Redaktionen på vår webbplats rekommenderar även följande guide för den som vill läsa vidare om regler, ersättningar och ekonomiskt stöd: Rörmokare lön 2026: avtal, jour, beredskap och energiomställningens löneeffekt